Ge oss säkerhetsmarginaler!

Här hyvlas det. Men bärande bjälkar får inte hyvlas till tandpetare.

Här hyvlas det. Men bärande bjälkar får inte hyvlas till tandpetare.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare Gotlands Allehanda2018-02-20 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Det var för att spara pengar som SOS Alarm fick lämna ön 2005. I går skrev GA om en intern utredning inom SOS Alarm om hur man bör decentralisera och återgå till att svara på nödsamtal lokalt, eftersom dagens centraliserade organisation inte når verksamhetens kvalitetsmål, exempel när det gäller hur lång tid det tar att svara. En larmcentral med mer detaljerad kunskap om lokala förhållanden borde också förbättra förutsättningarna för att rätt resurser skickas till rätt plats.

Vanligen är jag helt för att man eftersträvar ekonomisk effektivitet i offentliga tjänster. Men i Sverige har vi så vidlyftiga ambitioner för den offentliga sektorn att vi lockats att svälta de allra viktigaste verksamheterna – kärnan i det offentliga uppdraget – för att skapa utrymme för nya utgifter.

Det har drabbat just de funktioner som rör basal trygghet och säkerhet. Och vi tycks inte vilja betala för att vara förberedda för det vi inte vill ska hända.

SOS Alarm är ett bra exempel, men det finns fler och större exempel på sådant som borde vara prioritet ett men som ändå har prioriterats ned. Försvaret. Civil beredskap. Beredskapslager. Sjukvårdens kapacitet att hantera katastrofer. Polisen. Verksamheter som hyvlats ned till ett minimum, bortom gränsen för det hållbara. Vi har slutat betala försäkringarna för att få råd med lite mer konsumtion.

Ett lokalt exempel på hur nonchalant de basala säkerhetsfrågorna behandlas är bristen på reservhamn för färjetrafiken. Jag har svårt att skatta risken för att något ska hända som mer än tillfälligt gör hamnen i Visby oanvändbar. Men risken är inte obefintlig. Och behovet av en reservhamn har med ojämna mellanrum aktualiserats ända sedan jag flyttade hit för mer än elva år sedan. Men ingenting har hänt. Ingenting verkar ens vara på väg att hända. Hur Gotlands försörjning ska lösas utan en reservhamn – om olyckan är framme – det vet jag inte. Jag hoppas att jag slipper få reda på det.

Det är ett hälsotecken när Försvaret återvänder till ön. Höstens övning Aurora var också ett tecken på tillfrisknande. Om SOS Alarm också gör en come back så är det definitivt en god nyhet. Att hushålla med resurser är bra. Men inte om det innebär att snåla på det mest grundläggande.