Hur går det nu med Almedalsveckan? Den frågan inställer sig tyvärr efter förra veckans terrorattentat i Stockholm. Och den avhandlas också på annan plats i dagens GA.
Kan man verkligen fortsätta med Almedalsveckan i tider som dessa? Är inte veckan och dess höga koncentration av människor, i synnerhet av beslutsfattare och medier, en alltför tacksam måltavla för dem som vill skada vårt samhälle? Borde vi inte skydda vår demokrati, istället för att samla dess ömtåligaste mål på ett och samma ställe?
I sak har inget förändrats sedan i fjol. Hotbilden mot Sverige är ungefär densamma, med den skillnaden att hotet vid ett förfärligt tillfälle omsatts i praktisk handling.
Säkerheten under Almedalsveckan kommer nog att ändå att höjas i några avseenden. Och det kan absolut vara befogat. Under ett drygt decennium av Almedalsveckor har jag (och alla andra) så gott som obehindrat kunnat besöka evenemang med statsministrar, statsråd och partiledare – utan att någon ifrågasatt om jag verkligen har där att göra.
Men jag ser egentligen inte att Almedalsveckan som helhet är under mycket större hot än vilket stort, publikt evenemang som helst. Dagens terrorister är oftast inte så noga med vem eller vad de ger sig på, så länge många människor är samlande. Det kan, som i Paris, vara en fotbollsmatch eller en rockkonsert. Eller bara vanliga människor på stadens uteserveringar. Alla är mål i kriget mot västerlandet och dess värderingar.
Det förekommer attacker mot mer noggrant utvalda mål. Attacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo är ett exempel. Ett annat är attentatet mot kulturhuset Krudttønden i Köpenhamn, under ett möte i vilket den svenske konstnären, debattören och rondellhundstecknaren Lars Vilks deltog. Judiska församlingar är också ofta drabbade, som i samband med Köpenhamnsattentatet, och har tyvärr extra stor anledning att tänka på sin egen säkerhet.
Men jag tror inte att hotet mot Almedalsveckan är exceptionellt mycket större än för andra folkfester. Och öläget kan faktiskt vara en fördel ur säkerhetssynpunkt. Alla attentatsmän är inte självmordsbombare. De vill kunna slå till och dra sig undan. Det skulle vara svårt på Gotland. Flyktvägarna är få. De flesta är försedda med en tidtabell och ett mycket begränsat antal lättkontrollerade avgångar varje dag. En terrorist som vill kunna fortsätta sin ondskefulla gärning i andra sammanhang gör klokt i att undvika Almedalsveckan.