EU-migranter kallas de för i många sammanhang, de som nyttjar EU:s fria rörlighet och lämnar sina hemländer på Balkan, oftast Rumänien eller Bulgarien, för att tigga i andra delar av Europa. Både förövare och offer i den härva av prostitution, koppleri och människohandel som Aftonbladet skrev om i helgen passar väl in i begreppet EU-migranter.
Fyra personer, två män och två kvinnor, häktades vid Göteborgs tingsrätt i fredags. De anklagas för att ha hämtat kvinnor från Rumänien och placerat dem i lägenheter i tre städer i södra Sverige – Göteborg, Växjö och Malmö.
– De vi misstänker har organiserat detta har hämtat, anvisat, organiserat, skickat runt och tagit betalt.
Tagit betalt för vad? För sex.
Ett tiggeriförbud är en av de grundläggande åtgärder som behövs för att stävja den brottslighet som ofta är associerad med verksamheten.
Men det är inte tillräckligt med ett sådant förbud. Det behövs fler åtgärder. Av det vi fått veta om det fall Aftonbladet skriver om så saknar det direkta samband med just tiggeri, men båda verksamheterna utnyttjar bristen på kontroll.
Vi har i dag inte en susning över vilka som befinner sig i landet och var de är. Tiotusentals som fått avslag på sina asylansökningar väljer att avvika och gå under jorden. Så kallade EU-migranter reser och stannar obehindrat mycket längre än de tre månader som egentligen är en bortre gräns så länge de saknar reguljär bostad och försörjning. Alla lever de utanför det officiella samhället och de riskerar att bli en del av den svarta ekonomin och kriminella aktiviteter. Det är också utsatta och löper stor risk att själva falla offer för olika typer av kriminalitet.
Regeringens handfallenhet inför problemet framstår som än mer obegriplig när den samtidigt erkänner problemets existens och tyngd. Vad krävs för att regeringen ska övertyga sig själv om att skrida till handling? Hur många rättsfall måste till? Hur många brottsoffer måste räknas in och registreras? Hur länge kan man fortsätta beskriva ett tiggeriförbud som en praktisk omöjlighet, samtidigt som nästan alla andra länder i EU har olika typer av tiggeriförbud? Hur länge ska vi fortsätta hantera asylprövningen så att man i förväg med hygglig precision kan förutse hur många tusen som kommer att välja gå under jorden efter ett negativt besked? Utan att vi gör något åt det?