Hur riskabel är genvägen till en grönare framtid?

Genmodifierad potatis i ett växthus i Idaho, USA.

Genmodifierad potatis i ett växthus i Idaho, USA.

Foto: John Miller

Ledare Gotlands Allehanda2019-01-08 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Genom att genmodifiera tobaksplantor och förändra fotosyntesen har amerikanska forskare vid Illinois universitet lyckats producera plantor som blir upp till 40 procent större, rapporterar National Public Radio. Är det en bra eller en dålig nyhet? Blir du glad eller förfasar du dig över konsekvenserna?

Själv fylls jag av hopp, när jag tänker på möjligheterna. Hopp om att världen, tack vare denna och liknande upptäckter, faktiskt ska kunna föda en allt större befolkning även i framtiden. Hopp om att världens arealer ska räcka till att förutom att producera mat även ska kunna bidra till energiproduktion som kan ersätta fossila bränslen. Och att inte all möjlig mark ska behöva tas i anspråk för produktion, så att det finns plats för vild flora och fauna.

Jag ska inte här i detalj beskriva vad forskarna har gjort, men genom en förändring av en av de kemiska processer som ingår i fotosyntesen så att den blir mer energieffektiv, så får plantan mer energi över för tillväxt.

Växtförädling är inget nytt. Nya framodlade sorter har kunnat ge både säkrare och rikare skördar. Ax har blivit större, strån har blivit kortare, motståndskraften mot exempelvis torka har blivit bättre. Tillsammans med effektivare jordbruksmetoder och näringstillförsel har det redan inneburit en mångdubbling av den mängd mat som kan produceras på varje hektar.

Men förmågan att genmodifiera plantor och ge dem helt nya egenskaper, kanske hämtade från andra arter, den är ändå tämligen ny. Och inte riskfri.

Men riskerna ska heller inte överdrivas. Stiftelsen för strategisk forskning publicerade i fjol en artikel med rubriken "5 vetenskapliga skäl att sluta vara rädd för GMO". GMO är en förkortning av genmodifierade organismer. Där konstaterades bland annat att:

"Världens största sammanslutning av forskare, AAAS, som ger ut den högrankade vetenskapliga tidskriften Science har skrivit att 'I motsats till en vanlig missuppfattning är GMO de mest grundligt testade grödorna vi någonsin lagt till vår livsmedelsförsörjning.'

Deras slutsats: Vetenskapen talar sitt tydliga språk: växtförädling med modern bioteknologi är säkert."

I forskarvärlden råder det till och med större konsensus om att GMO är säkert, än om att klimatförändringarna beror på människan.

EU, som beslutar om kommersiell användning av GMO-grödor inom unionen, tillåter i dag bara en sådan gröda. En genmodifierad form av majs. EU:s hållning har förblivit väldigt restriktiv, trots att man efter att ha lagt 300 miljoner euro på forskning om GMO har kunnat konstatera att:

”Den huvudsakliga slutsatsen vi kan dra från 130 forskningsprojekt som pågått över 25 års tid med mer än 500 oberoende forskargrupper är att bioteknologi, i synnerhet GMO, inte medför större risker än konventionella växtförädlingstekniker.”

Är det inte dags att dessa forskningsrön leder till en omdömesgill men tydlig förändring i inställningen till GMO? Det finns risker som tycks möjliga att hantera men också oerhörda möjligheter.