Det tillhör inte vanligheterna att en svensk partiledare inte ens får ett val på sig innan den tvingas avgå. Men det händer. Det hände Håkan Juholt och Socialdemokraterna till exempel. Under Juholt hamnade partiet i en nedåtgående spiral som det blev nödvändigt att bryta. Juholt fick gå. Och efter partiledarskiftet till Stefan Löfven kunde Socialdemokraterna återhämta en del (men inte allt) av det stöd man förlorat. Och även om Socialdemokraterna inte vann valet 2014, så kunde de åtminstone undvika att förlora det.
I går skrev både Expressen och Dagens Industri om tilltagande krav inom Moderaterna på att partiledaren Anna Kinberg Batra ska avgå. Det är, ännu så länge, ett krav som inte en enda tung partiföreträdare vill stå för. I skydd av anonymiteten försöker somliga piska upp den stämning som ska tillåta att missnöjet väller fram och sköljer partiledaren från posten.
Det går sisådär. Kinberg Batra fick under gårdagens stöd från företrädare från två tunga distrikt: Skåne och Västra Götaland. Hon lär inte behöva avgå redan i dag, ens om opinionssiffrorna i dagens mätning från SCB blir dåliga.
Anna Kinberg Batras situation är inte lika demonstrativt hopplös som Håkan Juholts var. Hennes förtroende är urgröpt, men det är inte bara ett ihåligt skal. Hon ensam bär verkligen inte ansvaret för den situation Moderaterna försatt sig i.
Samtidigt så borde det här vara en tid då Moderaterna stod starka. Regeringen är svag. Frågor som borde vara Moderaternas styrkor – som lag och ordning, försvar och för den delen migration och integration – är heta och upplevs som viktiga av väljarna.
Men Moderaterna har slarvat bort förtroendet i tidigare kärnfrågor. I migrationsfrågan har man ännu inte återvunnit det förtroende som man förlorade över flera år – först genom Alliansens uppgörelse med Miljöpartiet och senare genom den flyktingkris som var i antågande redan under regeringen Reinfeldt.
Sedan flera månader så är det nu Sverigedemokraterna som är det största oppositionspartiet. Det är faktiskt en situation som borde vara outhärdlig för Moderaterna.
Då måste Moderaterna ställa sig en fråga, som Dagens Industris politiska redaktör PM Nilsson ställde i Studio Ett i P1 i går eftermiddag:
"Klarar den här personen att leda borgerligheten ur den här krisen."
PM Nilsson tror inte det. Inte längre. Bland annat av det enkla skälet att Anna Kinberg Batra inte klarar sig väl i tv eller i debatter.
"Man kan stå ut med att vara tvåa på bollen, kanske, men man kan inte vara femma på bollen och man kan inte låta SD:s partiledare vara en skickligare debattör i de viktiga partiledardebatterna i tv."
Centerledaren Annie Lööf var ganska ifrågasatt under sin första ganska skakiga tid som partiledare. I dag har hon hunnit växa och frodas i rollen. Men Annie Lööfs förtroendekris blev aldrig lika djup. Och medan Lööf utvecklades tycks Moderaternas partiledare fortfarande ha de inskolningsproblem som hon började med.
Ska Anna Kinberg Batra sitta kvar? Fortsätter utförsbacken måste nog Moderaterna överväga om det finns någon annan som är bättre skickad att vända den negativa trenden. Någon annan som samtidigt är beredd att ta på sig uppdraget.
Finns en sådan person? Jo det finns väl ett par stycken som uppfyller det första kriteriet. Men uppfyller de inte det andra så är de ju inte det till någon hjälp. Än är tiden hur som helst inte mogen. Åtminstone är partiet inte moget än.