Jag har tidigare skrivit om hur fler och fler kommuner skaffar sig lokala ordningsvakter som patrullerar exempelvis på skolor eller till och med på gator och torg. Inte minst det senare tyder ju på att kommunerna inte anser att polisen kan tillhandahålla den trygghet som medborgarna har rätt att förvänta sig.
Sveriges Radios Ekot publicerade i går en kartläggning som visar att minst 54 av Sveriges kommuner anlitar ordningsvakter som har till uppgift att upprätthålla lagen på offentlig plats. I många av kommunerna sker detta i speciella problemområden, men i 24 kommuner patrullerar de kommunala ordningsvakterna i hela stadskärnan.
Lars Sjöberg, verksamhetsansvarig på polisens rättsavdelning, säger till Ekot att anledningen till att Sverige får allt fler kommunala ordningsvakter antagligen är att polisen inte arbetar lika mycket ute på fältet nuförtiden.
Verkligen, Sherlock?
När kommunen inte agerar finns det medborgare som gör det. Det finns bostadsområden där grannarna gemensamt finansierar den övervakning som staten inte tillhandahåller.
Det blir också allt vanligare att en ny term förekommer i mäklarbeskrivningar av objekt som är till salu. Man stoltserar med att ett område har ”gated community-känsla”. Känslan av ett inhägnat bevakat område avskilt från det otäcka samhället. För några år sedan hade beskrivningen antagligen verkat avtändande för hugade spekulanter. Men mäklarna tror uppenbarligen att detta har ändrat sig. Nu ger det positiva associationer.
Så positiva att det uppstår nya bostadsområden som inte bara känns som utan faktiskt är så kallade ”gated communitys”. Och det är inte bara ett storstadsfenomen. Strandudden i småländska Gnosjö säljer sina ägarlägenheter med detta argument. På hemsidan skriver man bland annat:
”Strandudden Lifestyle är ett sjönära gated community-boende där innovation, exklusivitet och trygghet är inmurat i hela området. Strandudden Lifestyle gör valet av bostad och livsstil smart, unikt och säkert.”
Det kostar. Kring fyra miljoner är dyrt för en bostad, jämfört med andra fastigheter i den delen av Småland.
Att upprätthålla lag och ordning är en del av den hårdaste kärnan i det statliga uppdraget. Men när både brottsligheten och befolkningen ökar samtidigt som antalet poliser faktiskt minskat under mandatperioden, så är det inte så egendomligt om brottsbekämpningen både kommunaliseras och privatiseras. År 2010 hade Sverige 216 poliser per 100 000 invånare. I fjol sjönk denna siffra till 195.
Polistätheten i Sverige var jämfört med andra EU-länder mycket låg redan tidigare, men situationen har alltså förvärrats. Samtidigt har polisen varit alltför upptagen av ännu en omorganisation
Hur är det på Gotland? Ja, nog misstänker jag att det är stora delar av Gotland där man skulle definiera bygden som ett polislöst land. Men om jag ska gissa så tror jag inte att det är många som upplever att situationen blivit så svår att lokala eller privata ordningsvakter måste träda in i polisens ställe.
Tur det. För jag har svårt att se hur sittande rödgröna regionledning skulle klara av att finansiera denna extra tjänst till medborgarna. Den har svårt nog att finansiera den verksamhet som Region Gotland redan bedriver.