Det är en underhållande kravlista som Centerpartiets ledare Annie Lööf tecknat konturerna av i en intervju i Dagens Nyheter. Hon beskrev i allmänna ordalag de krav som i en mer specificerad form ska presenteras för Stefan Löfven. Krav som han enligt Lööf måste acceptera för att Centern ska överväga att släppa fram honom som statsminister. De innebär:
– Sänkta skatter på jobb och företag
– Bostads- och arbetsmarknaden
– Valfriheten i välfärden
– Kraftigt sänkta marginalskatter
– Reformerade turordningsregler
– Mer liberal arbetsrätt
– Friare hyressättning
– Frihets- och ägandereformer för landsbygden
Om detta är korrekt antar jag att vi kommer att få reda på om Stefan Löfven är helt besatt av att förbli statsminister till varje pris. Om han är så angelägen att tillskansa sig ämbetet att han är beredd att bedriva en borgerlig politik åt de borgerliga.
Jag har svårt att tro att Stefan Löfven kan acceptera detta. Men en sak är jag intill visshet gränsande sannolikhet övertygad om. Om någon hade sagt till Ulf Kristersson att han kan få bli statsminister om han bara lovar att höja skatterna, avveckla valfriheten och ger LO vetorätt i alla arbetsmarknadsfrågor – då hade han inte för en sekund övervägt att acceptera.
Men Stefan Löfven lät i går meddela – då han vid 16-tiden var på väg för att träffa sin riksdagsgrupp – att han välkomnar Annie Lööfs initiativ och att det är bra att "processen rör sig framåt".
Det är planerat att en statsministeromröstning om Stefan Löfven ska ske i nästa vecka. Vi kan nog vara övertygade om att Socialdemokraterna kommer att försöka behandla Centerns lista som ett förhandlingsutspel snarare än som oeftergivliga krav.
Jag tror de kommer att få det svårare än de hoppas. Något har väl de gångna månaderna lärt oss om hur Annie Lööf förhandlar. Hon deklarerar sin ståndpunkt, kedjar fast sig vid platsen och förväntar sig att andra ska visa den förmåga till flexibilitet och kompromiss som hon själv saknar.
Och Liberalerna? De är irrelevanta. Det splittrade partiets ledande företrädare misslyckades i helgen med att fatta beslut om hur man ska agera i regeringsfrågan. Man lyckades bara enas om att avvakta och se vad Centern hittar på. Redan tidigare har Jan Björklund agerat släpvagn åt Annie Lööf. Liberalerna har reducerat sig själva till ett maskformigt bihang.