SR:s Vetenskapsradion rapporterade i går att fyra av fem läkare upplever kontakten med Försäkringskassan som problematisk. Det är säkert sant. Sant är också säkert att Försäkringskassan upplever kontakten med en del läkare som problematisk.
Läkarnas missnöje handlar om sjukintyg som Försäkringskassan inte anser tilltäckliga. Handläggarna vill ha kompletteringar och förtydliganden av medicinska diagnoser med mera.
Jävlas Försäkringskassan helt i onödan? Nej, det finns många skäl till att sjukintyg från en läkare inte med nödvändighet kan leda till sjukersättning. En anledning är att somliga läkare sjukskriver även när det inte är medicinskt motiverat, kanske för att undvika en konflikt med en patient som är mycket tydlig med vad den vill ha.
Det är inte alls bra och inte bara för att onödiga sjukskrivningar är negativt för de offentliga finanserna. Sjukskrivningar är potentiellt medicinskt skadliga och en ordination med usel prognos. Det är stor risk för att en onödig sjukskrivning faktiskt försämrar patientens hälsoläge. Det framkommer bland annat i Riksrevisionens rapport från 2016: ”Är sjukskrivning bra för hälsan?”
Genom att, när det är motiverat, neka sjukskrivning kan i första hand en läkare och i andra hand Försäkringskassan inte bara bidra till att förbättra statsfinanserna och även patientens hälsa. Ja, man kan till och med förbättra hälsan för nästa generation, eftersom forskningen tyvärr visar att barn till långvarigt sjukskrivna också får sämre hälsa när de kommer i yrkesverksam ålder.
Det finns en medvetenhet inom läkarkåren om dessa problem. Det yttrar sig bland annat i form av nätverket Läkare med gränser som vill vara ett stöd för läkare i deras yrkesroll. Nätverket presenterar sig på sin egen hemsida bland annat med:
”Grundvärdet är att kunna hjälpa sina patienter med att se vad som är det egentliga problemet och stötta patientens egna, ändamålsenliga beteenden i en meningsfull riktning, vilket gör empowerment till ett ledord för nätverkets medlemmar. Omsorg om den andre kan innebära att man inte går med på att ge det som patienten önskar.”
Varför anser sig nätverket behövas? Det handlar om mycket mer än problemet med onödiga sjukskrivningar. Bland annat om hur man kan vara en god läkare i ett samhälle där patienterna ofta kallas för kunder och där läkarna får lära sig att bekräfta patientens upplevelse.
”Att i onödan bekräfta patientens lidande i form av att tycka synd om, sjukskriva och medikalisera samt det att läkaren tar över ansvaret för hur patienten mår, riskerar att skada patientens autonomi/självstyre. Det kan utvecklas ett personligt beroendetillstånd till sjukvården och samhället som genererar osjälvständighet och otrygghet över tid. Det bidrar således till att den psykiska ohälsan i Sverige ökar.”
Om det är möjligt är det bättre att inte sjukskriva en patient. Om arbetsförmågan är nedsatt men inte obefintlig är det bättre att sjukskriva på deltid än på heltid. Bättre för hälsan, både på kort och framförallt lång sikt, och bättre för både samhällets och för patientens ekonomi. Att vara restriktiv med sjukersättning är ett perfekt exempel på det som på engelska brukar beskrivas som ”tough love”, eller tuff kärlek. Det kan framstå som känslokallt och vara impopulärt för stunden. Men i grunden handlar det om omsorg om vad som är bäst både för individen och för samhället.