Björn Jansson, ordförande i regionstyrelsen, avslutade gårdagens presskonferens om budgetberedningen med att berätta hur mycket bättre det kändes i år än vad samma tidpunkt förra året. Delvis har det kanske med hans nära förestående pensionering att göra – men visst, läget i regionens ekonomi är inte lika alarmerande som för ett år sedan. Läget har ljusnat, även om man fortfarande tvingas visa en viss återhållsamhet. Man ser sig till och med ha råd med exempelvis en satsning på personalens löner, vilket, åtminstone i stora delar av verksamheten, är väl motiverat om man jämför med andra alternativa arbetsgivare.
Att antalet anställda expanderar på ett sätt som ledningen inte tycks ha kontroll över, gör det ju i och för sig inte lättare att höja lönenivåerna.
Dessutom får den dysfunktionella hälso- och sjukvårdsnämnden en så gott som obligatorisk resursförstärkning inför 2018, denna gång med 43,2 miljoner.
Men även om läget har ljusnat så lever Regionen fortfarande under knapphetens stjärna. Programmet om besparingar på sammanlagt 170 miljoner kronor ligger kvar, med små justeringar i fördelningen. Och ändå motsvarar Regionens resultat inte det som man bedömt krävs för att ekonomin ska vara stabil. Det ryms ett litet överskott i budgeten, men det är långtifrån tillräckligt stort.
De tre borgerliga partierna presenterade däremot ett budgetalternativ där överskottet når upp i den nivå som Regionen har föresatt sig att ligga på.
Det är allvarligt att Regionens ekonomi är så svag, framför allt som vi befinner oss mitt i en högkonjunktur och vi har haft flera år i rad med en god utveckling av skatteintäkterna. Extra allvarligt är att nämnderna fortfarande under innevarande år går kraftigt minus, vilket motverkas med försäljningar och andra finansiella plusposter. Får man inte kontroll på nämndernas ekonomier så kommer de att äta upp Regionens ekonomi från insidan.
Trots högkonjunkturen lever Regionen på marginalen och det är allvarligt bland annat eftersom Regionen kommer att tvingas skära i sina kostnader, så snart skatteintäkterna växer långsammare än förväntat (eller inte alls). Kliver vi in i en lågkonjunktur kommer Regionen att tvingas förvärra konjunktureffekterna på ön. Det är en av de olyckliga konsekvenserna av att man budgetmaximerar i högkonjunktur och har helt otillräckliga buffertar inför den nedgång som för eller senare kommer.