När Försvarsmakten nu ska tillbaka till Gotland, så är det inte alltid så lätt. Nya ägare och nya verksamheter har ju tagit över där Försvaret lämnade tomrum efter sig. Visborg har ju exempelvis blivit ett tillhåll för Region Gotland och för murvlar som undertecknad.
Kaserngården här på Visborg lär förbli en parkeringsplats omgiven av civila kontor och en och annan redaktion, men en plats som Försvaret verkligen vill återbesätta är marinvarvet i Fårösund, som lägligt nog är till salu.
GA skrev i går om hur Försvarsmakten är en av budgivarna på marinvarvet. Vilka de andra två spekulanterna är, det är inte offentligt. Men säljaren Joachim Kuylenstierna lättar så pass mycket på förlåten att han berättar att de andra hugade köparna är utländska.
Det är en knapphändig men fängslande information som lämnar fältet fritt för spekulationer. Och på det fältet tänkte jag nu spinna loss.
Vilka är budgivarna och vilka intressen representerar de? Är deras huvudsakliga funktion att hjälpa till att skruva upp priset på anläggningen, så att Försvaret får betala mer för marinvarvet än man en gång sålde för?
Men när man funderar över det, så erinrar man sig hur Region Gotland nyligen, efter påtryckningar från regeringen, valde att inte hyra ut Slite hamn till statliga ryska energibolaget Gazproms Nord Stream II-projekt. Då inställer sig en hel rad nya frågor.
Är marinvarvet i Fårösund ett alternativ för Nord Stream-projektet? När jag försökt utröna det har jag fått delvis motstridiga besked. Å ena sidan ska det vara djupt nog vid marinvarvet för Nord Streams behov. Å andra sidan kan det krävas muddringar i farleden in i och ut ur hamnen. Men det är åtminstone inte en långsökt tanke att marinvarvet skulle kunna fylla den funktion för Nord Stream som Slite hamn skulle ha gjort.
Om det ligger ryska intressen bakom något av buden på marinvarvet, utgör det i så fall samma säkerhetspolitiska problem som Nord Stream skulle ha varit i Slite hamn? Det är ju hemligt exakt varför regeringen och Försvaret ansåg det olämpligt att hyra ut Slite hamn. Men om det är olämpligt att hyra ut – hur skadligt kan det då inte vara att sälja en anläggning som Försvaret faktiskt vill ha tillbaka?
Vad gör regeringen, om köparen anses olämplig? Regeringen var alltför impotent för att förhindra Karlshamns kommun att öppna sin hamn för Nord Stream.
Vad gör regeringen om köparen först inte bedöms som uppenbart olämplig, om det senare visar sig att köparen upplåter marinvarvet åt en olämplig kund (som Nord Stream)?
Hur reagerar Region Gotland om Nord Stream, efter att ha nekats tillgång till Slite hamn, kringgår det beslutet genom att köpa marinvarvet, på egen hand eller genom ombud? Det är ju inte kul att först tvingas tacka nej till mångmiljonbelopp på regeringens inrådan, om regeringen sedan genom passivitet gör denna uppoffring meningslös.
Jag ser med stigande nyfikenhet fram mot vem det blir som ska få köpa marinvarvet. Och beroende på vem det är, så kan nyfikenheten efter beskedet övergå i allt från spänd förväntan till upprörd frustration.