Anna Johansson är inte bara infrastrukturminister. Hon är också sosseadel. Pappa Göran var kung av Göteborg. Kanske finns i Göteborgs speciella politiska kultur en delförklaring på hur smusslande hanteringen av skandalen i Transportstyrelsen har varit. En förutsättning för det allt solkigare epitetet "Göteborgsandan" är att man inte i onödan delar med sig av information till ovidkommande. Som oppositionen. Eller allmänheten. Även om folk anar hur korven blir till, så är det bättre än att de vet.
Anna Johansson fick i går svara på frågor om skandalen från riksdagen, i form av ledamöter i försvarsutskottet. Men inget av hennes svar gav oss någon vägledning om varför det tog så lång tid för regeringen att reagera på det lagbrott som generaldirektör Maria Ågren begick, när man redan tidigt förra året kände till vad som hänt. Eller varför regeringen valde att vilseleda oppositionen och allmänheten om varför generaldirektören sedan fick sparken. Det tog ytterligare ett halvår innan sanningen kröp fram. Eller snarare drogs fram i ljuset av journalister vid Dagens Nyheter.
Nu när allt kommer fram blir det plötsligt aktuellt att peta Maria Ågren från gräddhyllan i regeringskansliet, där före detta generaldirektörer låter sig förvaras under förmånliga villkor. Nu petas först ordföranden för Transportstyrelsens styrelse. Nu förklarar infrastrukturminister Anna Johansson att regeringen förlorat förtroende för hela styrelsen, eftersom den har varit informerad om lagbrottet utan att göra något.
Det är tråkigt för henne, och exempelvis inrikesminister Anders Ygeman (också S), att även de länge kände till lagbrottet utan att göra något. Och de har av allt att döma sett till att hålla informationen inom regeringskretsen.
Vi har naturligtvis inga skäl att hysa förtroende för dem.
Hur många mer visste? Vad visste Stefan Löfven och när visste han det? Hittills duckar statsministern. Han låter sin pressekreterare hänvisa till den ansvariga ministern Anna Johansson. Tillbaka till den minister som hittills inte kan eller vill berätta det vi vill veta.