Så här dagen innan midsommarafton känns det motiverat att informera om att det snart blir mer hemkört. Men med hemkört menar jag inte hembränd sprit. Den minskar nog snarare, under konkurrensen av privatimport och smuggling från länder där priset är mycket lägre. Nej, med hemkört syftar jag på att inrikesmonopolisten Systembolaget ska utöka sin verksamhet med att köra hem sprit, vin och öl till kunder som inte längre behöver komma till någon av Bolagets butiker.
Hemkört från Systembolaget har man sedan år 2012 kunnat få om man bott på några utvalda platser som Stockholm, Göteborg och Uppsala. Denna verksamhet ska genom förändringar i Systembolagets avtal bli permanent och omfatta en än större del av Sveriges geografi. Regeringen aviserade dessa intentioner redan i fjol och Annika Strandhäll, som då fortfarande var socialminister, sade:
– Man köper mat, man köper kläder, man köper böcker på nätet. Systembolaget behöver också kunna erbjuda sina varor den här vägen helt enkelt.
Helt enkelt? Jag har inget principiellt emot att Systembolaget ägnar sig åt hemkört. Men nog tycker jag att det är egendomligt att man – samtidigt som man på detta sätt gör alkohol mer tillgängligt – försöker hävda att gårdsförsäljning av alkohol skulle innebära så svåra konsekvenser bland annat för folkhälsan att det inte kan tillåtas. Små gårdsbutiker ute i ”busken” där tillverkarna till sina besökare kan sälja förhållandevis dyra egentillverkade produkter framställs som ett hot, när statens eget bolag levererar billigt lådvin och fulöl direkt till dörren. Jag finner det obegripligt.
Systembolaget bedriver på sin hemsida egen opinionsbildning mot gårdsförsäljning. Det tycker jag är olämpligt. Statens monopolist ska inte tjuvkoppla demokratin genom att försöka påverka den allmänna meningen med hjälp av allmänna medel. Systembolaget ska följa lagen och inte försöka påverka den i egen sak.
Systembolaget väljer i sin argumentation att nästan bortse från Finlands framgångsrika sätt att införa gårdsförsäljning, Man konstaterar att:
”Den regleringen har dock aldrig prövats i till exempel EU-domstolen.”
Systembolaget försöker istället troliggöra att gårdsförsäljning med nödvändighet skulle öppna Sverige för en störtflod av alkohol:
”Om Sverige tillåter gårdsförsäljning måste det gälla lika för alla som tillverkar alkoholdrycker, stora som små producenter, svenska som utländska, på landsbygd och i tätort. Det har EU:s medlemsstater kommit överens om. Om alla europeiska producenter fick sälja sina produkter överallt i Sverige skulle det inte bli mycket kvar av den svenska alkoholpolitik som har bidragit till ett bättre och tryggare samhälle och inneburit att färre barn far illa i familjer där föräldrarna dricker för mycket.”
Men exemplet Finland visar ju – fortfarande – att detta inte alls är någon självklar konsekvens. Tvärt om.
Systembolaget hänvisar till två tendensiösa utredningar. Men samtidigt kan ju gårdsförsäljningar hänvisa till verkligheten. Den borde verkligen väga tyngre. Landsbygdens tillverkare av alkoholhaltiga drycker förtjänar att få behandla sina besökare på ett rimligt sätt.