När regeringen samlades till traditionsenlig kräftskiva på Harpsund i går inleddes den politiska hösten. I dag skiljs man åt och finansminister Magdalena Andersson (S) målar upp sin ekonomiska prognos inför budgeten den 20 september. Harpsund utgör alltså startskottet för budgetförhandlingarna. Under alliansregeringen var förhandlingarna klara när de fyra borgerliga partierna kommit överens. Det är värt att understryka att dagens rödgröna regering, när man har förhandlat klart, tvingas vända sig till Vänsterpartiet.
Partiledare Jonas Sjöstedts kravlista framgick av hans sommartal i Umeå i söndags. Vänstern lär gå lottlös vad gäller deras tyngsta inkomstförslag till statens budget, nämligen avtrappning av ränteavdragen för bostadslån och återinförande av förmögenhetsskatten. Därmed begränsas deras förhandlingsmöjligheter.
I sin fria roll har V inte lika mycket att förlora som Miljöpartiet. Sedan Isabella Lövin tog över efter Åsa Romson har partiet flera gånger hamnat under riksdagens 4-procentspärr. De interna rösterna blir alltmer högljudda. MP:s krav måste få ett tydligt genombrott i höstens budget, annars blir det svårt att sitta kvar i regeringen. S borde heller inte ha några problem att köpa en rad mindre satsningar som sänkt moms på cykelreparationer eller större infrastruktursatsningar (höghastighetsbanan) som är förlagda långt fram i tiden.
Men, regeringens reformutrymme är egentligen obefintligt. De ekonomiska parametrarna visar att vi sedan i somras befinner oss i högkonjunktur. Ändå råder det underskott i statens budget och staten tvingas låna för sina utgifter.
En enkel grundidé är att man ska spara i ladorna i högkonjunktur och spendera i lågkonjunktur. Det klarar inte regeringen av, mycket på grund av att kostnaderna för migration/integration skenat och förväntas ligga på runt 70 miljarder kronor kommande år. Även kostnaderna för sjukförsäkringar förväntas öka markant.
Än har vi dock inte sett resultatet av att asylsökande med uppehållstillstånd skriver in sig på Arbetsförmedlingen och tar del av sociala förmåner. Gapet i arbetslöshetsstatistiken ökar mellan de som är födda i Sverige och de som invandrat från ett utomeuropeiskt land, det kommer att växa till en klyfta de närmaste åren.
Budgeten lär innehålla ett myller av små, små satsningar på skola, integration och miljö men den största utgiftsposten är kommunbidraget på 10 miljarder kronor extra som årligen. Flertalet kommuner signalerar redan att det tillskottet inte räcker när integrationsansvaret går över från stat och kommun. Högkonjunkturen förväntas slå över i lågkonjunktur fram till valet 2018. Räkna med fler satsningar med lånade pengar.