Det diffusa påståendet att ”något har gått sönder” var Stefan Löfvens flitigt använda slogan i valrörelsen 2014. Hur skulle han uttrycka sig nu? Sverige har haft en mandatperiod av obruten högkonjunktur, ändå är det så mycket som utvecklas åt fel håll.
Med Socialdemokraterna skulle Sverige få Europas lägsta arbetslöshet. Men i själva verket har utvecklingen gått i motsatt riktning. Fler och fler EU-länder har lägre arbetslöshet än Sverige.
Flyktingkrisen har inneburit många nykomlingar med bristande språkkunskaper och utbildning. Ändå har regeringen stått helt handfallen och passiv inför uppgiften att integrera dessa nykomlingar och bereda dem plats på arbetsmarknaden.
Trots att Socialdemokraterna anser sjukvården som en stark paradfråga för partiet, så har vårdköerna dubblerats sedan maktskiftet. Sämst på att leva upp till vårdgarantins målsättningar är de landsting och regioner som leds av socialdemokrater.
Enligt Brottsförebyggande rådet så ökar de allvarliga våldsbrotten och anmälningsbenägenheten. Var och varannan dag rapporteras om skottlossning och ond, bråd död. Men polistätheten har ändå tillåtits minska under mandatperioden. Och Stefan Löfven vägrade in i det längsta att byta ut den kritiserade rikspolischefen Dan Eliasson. Gissningsvis eftersom Eliasson har partibok.
Den lagstiftande makten har använts med en inkompetent ansvarslöshet som saknar motsvarighet i modern tid. Lågvattenmärket är den godtyckliga gymnasieamnesti för ensamkommande som skulle ha börjar gälla vid halvårsskiftet, men som migrationsdomstolarna inte ansett sig kunna tillämpa. Samtidigt fortsätter Socialdemokraterna att ignorera Moderaternas förslag till en bred överenskommelse över blockgränsen om migrationspolitiken.
Finns det något som var ”trasigt” som Stefan Löfven anser att hans regering har lagat under mandatperioden?
Hur det än är med den saken så är han i alla fall inte sugen på att debattera dessa frågor – eller några andra – med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Stefan Löfven duckar hittills för alla inbjudningar och möjligheter till debatter. Han har inte tiden, lusten eller modet att göra sin demokratiska plikt som statsminister och ta debatter med sin huvudmotståndare.
Sverige behöver en ny statsminister.