Normalisera nolltolerans

Alla kan inte ha fria händer att göra som de vill.

Alla kan inte ha fria händer att göra som de vill.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Ledare Gotlands Allehanda2018-10-09 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Under de första åren på Gotland bodde jag på Bingeby. På den tiden utmålades vid flera tillfällen Bingeby som ett oroligt och farligt område, på ett sätt som jag som boende upplevde som omotiverat. Det är destruktivt klotter, när man målar Fan på väggen.

Under de senaste veckorna har Bingeby uppmärksammats igen. Den här gången har vi fått en tydligare bild av problemets omfattning och art. Unga män och tonåringar som agerar mycket hotfullt och beter sig som om de står över lagen. Den här gången har polisens också valt att agera med mer än lugnande ord om att tillståndet i området inte är så farligt. Även om det också har förekommit.

Polisen har börjat tillämpa något som kommunpolis Conny Johansson i en intervju på helagotland.se beskrev som nolltolerans:

– Det första handlar om lagföring, som är vårt huvuduppdrag. Vi jobbar med nolltolerans och kommer att lagöra de här individerna för alla brott de begår. Vi har en hög daglig närvaro i det här området för att skapa en trygghet, för både boende och näringsidkare. Om man väljer att strunta i allt vad regelverk är och livnär sig på att begå brott så ska det vara väldigt jobbigt att göra det.

Det är ju så som jag önskar att polisen alltid arbetade. Överallt. Inte bara i områden där det uppstått uppenbara problem. På så sätt kan man förhindra att bostadsområden överhuvudtaget blir problemområden.

Nolltolerans innebär att polisen ingriper mot alla brott, även mot små brott, och när polisen har resurserna och orken att arbeta enligt dessa riktlinjer så har det visat sig vara effektivt. Både mot småbrott och mot grövre brottslighet.

Den poliskår som var först med att arbeta enligt nolltoleransens riktlinjer var New Yorks. Olle Wästberg, tidigare svensk generalkonsul i New York, skrev i november i fjol i nättidningen Kvartal om hur effektivt det var:

"– Gå inte mellan avenyerna på gator med träd. Då kan du bli rånad. Och gå aldrig till Times Square.

Rådet fick jag av en bekant första gången jag var i New York, på 70-talet. New York var härjat av brottslighet. I TV-serien “The Deuce” på HBO Nordic kan man nu följa hur det var: Rån, gangsterligor, bordeller, prostitution.

Allt detta är borta. Sedan 1990 har den allmänna brottsligheten gått ner med 80,7 procent. Just rånen har minskat med 84,5. Och antalet mord med 85,2 procent. Bordellerna är borta och gatuprostitution syns inte till."

Gotland är inte New York. Bingeby är inte Bronx. Men att beivra brott och lagföra brottslingar gör alla samhällen tryggare.