Det rapporteras att fler unga vuxna än någonsin står utan egen bostad. Antalet är uppe i anmärkningsvärda 353 000. En prismässigt skenande bostadsmarknad gör det än svårare att etablera sig. I Bryssel där jag haft förmånen att vistas ett tag är situationen en annan.I en stad till ytan ungefär som Stockholms storlek finns gott om hyresrätter eller bostadsrätter trots likartad efterfrågenivå. I Bryssel är marknaden fri. Avsaknaden av en byråkratiskt reglerad bostadspolitik har skapat en väl fungerande och rörlig bostadsmarknad. Frånvaron av regleringar gör att du får vad du betalar för. Du kan bo billigt, du kan bo dyrt, du kan bo stort du kan bo litet. Hela tiden är det dock marknaden som styr priset. I Belgien äger man sin lägenhet och är fri att hyra ut. I Sverige gör bostadsrättsföreningars konstruktion att marknaden för hyreslägenheter blir onödigt trögrörlig.
Situationen i många svenska städer har lett till att en "svart" försäljningen av hyreskontrakt blivit en kassako bland annat för den organiserade brottsligheten. Polisen beskriver bostadsmarknaden som en perfekt "bransch" dels för att kunna tvätta pengar och dels för att komma åt attraktiva lägenheter i centrala delar av städerna. Det är den reglerade hyresmarknaden som gör denna lukrativa bransch möjlig och det är en utveckling som än missgynnar de svaga grupper som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Den havererade bostadspolitiken är tillsammans med rigida regleringar av nybyggnation en rest från förr som passerat bäst-före datum. Det förs ofta fram i debatten att bostäder inte är som vilken marknad som helst och att man genom myndighetsingripanden måste ta hänsyn till sociala kriterier. För att så ska vara möjligt ska vara möjligt måste aktiva myndigheter tilldela hyresrätter i takt med hur familjesituationen förändras numerärt eller ekonomiskt.
Situationen skapar också ringar på vattnet i form av att människor blir mindre rörliga för att ta jobb och bidrar till ökad pendling med negativ effekt på miljön som resultat. Utöver detta saknas incitament till investereringar i nya hyresfastigheter eftersom hyresregleringen begränsar avkastningsmöjligheterna. Under alliansen togs steg i rätt riktning mot marknadshyror men det är dags att avskaffa regleringarna för gott sedan detta är tydligare än någonsin. Bristen på hyreslägenheter kommer inte heller kunna byggas bort via subventioner. Detta har testats förr och lett till att kostnaderna för nybyggnad skjutit i höjden. Det är dags för politikerna att släppa hyrorna fria och avskaffa denna relikt från förr.