Ohållbart stöd till EU-migranter

Slanten i koppen. När Region Gotland finansierar en samordnare för EU-migranter uppmuntrar man en permanent vistelse utan försörjning.

Slanten i koppen. När Region Gotland finansierar en samordnare för EU-migranter uppmuntrar man en permanent vistelse utan försörjning.

Foto: Leif Blom/TT

Ledare Gotlands Allehanda2016-08-18 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Regionstyrelsens beslut i måndags kväll att förlänga samordnartjänsten för EU-migranter på Gotland var inte oväntat. I själva verket bekräftar det bara de farhågor som ledarsidan hade när det först beslutades om finansiering av tjänsten förra året. Det temporära blir väldigt lätt permanent inom politik och förvaltning, särskilt när det anses gynna ett gott ändamål.

Region Gotland beslutade sig nu alltså för att förlänga samarbetet med Röda Korset och bidra med ett stöd på sammanlagt 300 000 kronor till och med år 2017. Precis som förra året var alla partier för, förutom moderaterna som röstade emot.

Det är ovanligt att myndigheter avlönar en person för att i praktiken verka mot EU-lagens anda. Samordnaren Annamaria Bauers arbete fyller en funktion. Felet är att överhuvudtaget tillsätta en person som bidrar till att EU-migranter stannar på ön längre än EU:s lagar kring fri rörlighet medger. Enligt EU får en medborgare stanna i ett annat land i högst tre månader, därefter måste personen uppvisa att han eller hon har en försörjning. Myndigheterna förefaller dock ha släppt på kontrollen över hur länge EU-migranterna får vistas på Gotland och detsamma gäller i övriga delar av Sverige. Att tigga på gatan kan inte räknas som egen försörjning och endast i enstaka fall har någon skaffat sig ett vanligt arbete.

Den långsiktiga lösningen på tiggarnas problem måste lägga i hemlandet. När svenska myndigheter underlättar för längre tids vistelse skickar man samtidigt signaler om att fler kan ta sig till Sverige för att tigga och leva under odrägliga förhållanden.

Det är omöjligt att se hur detta ska vara någon lösning på sikt. Det bidrar istället till att splittra familjer och gör det svårare för barnen att fullfölja sin skolgång. Problemen med boendeplatser är väl kända. Då äganderätten är relativt svag i Sverige blir det dyrt och krångligt att avhysa personer som olagligen har bosatt sig på ens mark. Att plocka skräp och återställa tidigare boendeplatser kostar också och notan hamnar hos skattebetalarna.

Region Gotland har nu bäddat för en situation där man trots goda intentioner undergräver möjligheterna till en långsiktig lösning på EU-migranternas situation.