Varför spara mer? Brittis Benzler, Vänsterpartiets främsta företrädare i regionledningen, utropade den frågan i en insändare i GA i går.
Tja, varför är det oklokt att sitta på kanten av ett stup och dingla med benen?
De borgerliga partierna vill spara mer än de rödgröna. Detta klarar Brittis Benzler inte av att tolka på annat sätt än att "man anser att försämrad kommunal service har ett egenvärde".
För Vänsterpartiet är tydligen varje steg som man backar från kanten till avgrunden ett gement svek mot välfärden. Inom det budgetutrymme man kan skaffa sig så ska utgifterna maximeras till bristningsgränsen.
Ledd av politiker som Brittis Benzler kommer i så fall Region Gotland att vara i ett permanent tillstånd av ekonomisk kris. En ständigt pågående balansakt utan någon buffert att landa i om man skulle falla.
Det är ju också precis detta fögderi som vi har haft ända sedan de rödgröna tog över makten i Region Gotland efter valet 2010. Trots stigande intäkter för Regionen. Trots frekventa och stora försäljningar och andra stora engångsintäkter. Trots gynnsamma förändringar av den kommunala skatteutjämningen. Trots extra tilldelning ur statskassan till kommunerna.
Men ett permanent kristillstånd är inte alls positivt för välfärden. Det leder istället till dåliga beslut och dålig förvaltning. Det leder till besked och kontrabesked, villrådighet och stötighet. Kortsiktiga nödåtgärder, omväxlat med plötsliga anfall av spendersamhet. Som i senaste rödgröna budgeten.
Det finns fler sätt att stärka budgeten än at spara, hävdar Brittis Benzler. Men det ända sättet hon kommer sig för att nämna är "höjda statsbidrag".
Men för det första så är höjda statsbidrag inte något som Gotlands regionledning har kontroll över.
Och för det andra: om nya statsbidrag skulle flytta stupet lite längre bort, ja då flyttar ju Brittis Benzler bara efter. Allt annat än att maximera utgifterna efter de nya förutsättningarna är ju ett svek mot välfärden.
Gotland behöver ett maktskifte.