I samband med första maj meddelade statsminister Stefan Löfven (S) att pensionerna ska höjas med upp till 600 kronor. Förslaget ska gälla de pensionärer som får mellan 9 000 och 17 000 kronor i månaden, vilket är ungefär 60 procent, och beräknas kosta fyra miljarder kronor årligen.
Personer äldre än 65 år utgör ungefär en fjärdedel av väljarna och röstar oftare än genomsnittet på Socialdemokraterna. Därför tjänar partiet på att hålla dem kvar vid sin sida. Men Löfvens förslag om höjda pensioner kan inte kallas för något annat än ett populistiskt valfläsk.
I dagsläget har Sverige högkonjunktur vilket i praktiken betyder att politiker har råd att lova mer statliga pengar till olika samhällsgrupper utan att få dåligt samvete för att pengarna ska börja ta slut den närmaste tiden. Men vad händer när ekonomin vänder och det blir lågkonjunktur? Den dagen den sorgen, verkar vara Stefan Löfvens devis. Fokus ligger i stället på valdagen bara några månader framåt i tiden.
Dagens pensionssystem är utformat så att det har en automatisk balansering. Om intäkterna från löntagare är lägre än pensionerna sänks de sistnämnda. Pensionärer gynnas således av en långsiktig politik och ekonomisk tillväxt. Därför borde det inte löna sig för politiker att komma med plötsliga utspel om höjda pensioner.
Det som politiker i stället borde uppmuntra till är ett längre arbetsliv och ett större privat sparande. Ju mer och längre människor arbetar desto mer pengar kommer in till pensionssystemet – och desto högre blir pensionerna. Vissa politiska initiativ har gått i rätt riktning: Till exempel är inkomstskatten för personer äldre än 65 år lägre, och nu senast kom partierna i pensionsgruppen överens om att successivt höja pensionsåldern.
Samtidigt bidrog regeringen tillsammans med Alliansen så sent som i vintras till att minska incitamenten till att jobba genom att föreslå en höjd garantipension och en höjning av taket för bostadstillägget. Det skulle kunna leda till att pensionsgapet mellan de som inte har arbetat eller arbetat lite och de som har arbetat hela livet minskar eller jämnas ut, vilket många upplever som orättvist. Det kan vara ytterligare en orsak till Löfvens nya förslag om höjd pension. Det ena höjningsförslaget ledde till det andra, likt en dominoeffekt.
Det är dags för politikerna att vara ärliga. Framtidens pensionärer kommer till stor del att vara beroende av sina egna besparingar. Prognoser visar att 90-talister bara kommer att få cirka 40 procent av sin slutlön i allmän pension, om de skulle gå i pension vid 65 år. Då kommer dagens 600 kronor inte att göra stor skillnad. Vad politikerna kan göra är att främja företagande och skattelättnader. Det är långsiktig politik. Populismen kan man däremot bespara både väljarna och statskassan.