Public service är vid det här laget vant att utstå kritik. Ett exempel var när Agenda nyligen bjöd in Jan Guillou att kommentera Rysslands informationskrig. Han benämndes kort och gott ”författare och debattör”, när hans största merit på området är att han tidigare i livet stod i den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB:s tjänst.
I en tätnande mediedimma har public service en fundamental demokratisk funktion att fylla som en oförvitlig fyrbåk. Sakliga och opartiska samhällsprogram, gedigen granskning av politik och sakförhållanden samt inträngande debatt är viktiga beståndsdelar i ett fritt samhälle.
Allt fler överger nyhetssändningar och papperstidningar för att istället följa nyhetsflödet genom sociala medier. Enligt den globala studien Digital News Report tillgodogjorde sig hälften av de tillfrågade nyheter på detta sätt, och då framför allt via Facebook. Men att följa nyheter på sociala medier är inte oproblematiskt.
Ett problem är spridningen av vinklade och falska nyheter. En känd källa till sådana är den ryska nyhetsbyrån Sputnik. Många glömmer att läsa med källkritiska ögon och delar vidare vilseledande artiklar som snabbt sprids och tas för sanning. Förra veckan aviserade Facebook nya strategier för att stoppa spridningen av felaktiga nyhetsartiklar. Bland annat ska journalister granska autenticiteten i de nyheter som sprids och flagga artiklar med tveksamt innehåll.
Ett annat fenomen som förstärkts av Facebooks algoritmer är så kallade filterbubblor. Inlägg som man gillar syns oftare, medan åsikter som inte överensstämmer med ens egna i högre utsträckning filtreras bort. Resultatet blir att meningsmotståndare allt mer sällan möts och stöter åsikter och argument mot varandra.
Det finns just nu ett stort behov av seriösa och pålitliga samhällsprogram. Men faktum är att SVT inte klarar av att producera debattprogram värda namnet. Det nu nedlagda SVT Debatt kritiserades hårt från både höger och vänster. Satsningen Opinion Live har avfärdats av både DN:s chefredaktör Peter Wolodarski och Patrik Oksanen, politisk redaktör för Hudiksvalls Tidning, som båda tackat nej till att medverka med motiveringen att programmet inte är seriöst.
Därtill tenderar partiledardebatter att förvandlas till nära på meningslösa tillställningar med politiker som kategoriskt undviker att svara på obekväma frågor.
Ännu bibehåller public service ett högt förtroende. Enligt Företagsbarometern, som presenterades i april, uppgav 66 procent att de hade ganska eller mycket högt förtroende för SVT. Sveriges Radio toppade mätningen tillsammans med Systembolaget med 70 procent. Frågan är hur länge förtroendet håller i sig om kvalitén inte förbättras.
I ett medieklimat som präglas av ökande konkurrens från aktörer med dolda agendor är upplysning i allmänhetens tjänst essentiellt. Annars finns risk att det öppna och sakliga debattklimatet går förlorat. I ett allt dimmigare medielandskap är public service inte den strålande stjärna det behöver vara.