Hösten hann knappt starta innan rektorer överhopades av ledighetsansökningar i Linköping (Östgöta Correspondenten 17/9). Fallen är inte unika. Fler skolor runt om i landet vittnar om att olägliga semestrar och ledigheter har blivit fler.
I grund och botten handlar detta om samhällets syn på skolan. Den blir allt viktigare när Pisa-resultaten inte är imponerande, elevers respekt för lärare minskar och oordningen i skolan ökar. Men också när den postmodernistiska synen på skolan har dominerat och nedvärderat sakkunskaper. Det var inte alltid bättre förr, men det går inte att förbise att lärare hade högre status. Visst är det bra att diskutera lärares arbetsvillkor, legitimation och löner, men att även föräldrar visar respekt för besluten är ett sätt att höja statusen för läraryrket.
Att resa mitt i terminen är inte något nytt fenomen. Redan 2012 märkte Skolverket av ökningen. De arbetade då fram allmänna råd för hur skollagen ska tolkas. Det nya regelverket skulle göra det lättare för rektorer att fatta beslut om beviljad eller avstyrkt ledighet. Deras och lärarnas ställning skulle stärkas.
I dag kan läraren godkänna ledighet i upp till tio dagar i sträck och rektorn fattar beslut om ledighet utöver detta. Beslut ska grundas på en samlad bedömning och hänsyn ska tas i varje individuellt fall – frånvarons längd, elevens studiesituation, möjligheten att ta igen förlorad undervisning och hur angelägen ledigheten är för eleven. Ett viss mått av flexibilitet finns.
Respekten för vikten av att barnen går i skolan saknas dock hos vissa föräldrar. Ökningen av ansökningarna fortsätter trots att skollagen skärptes. Nu inför allt fler skolor restriktiva policys mot ledighet – för att värnar om elevens rätt till undervisning. Och det behövs. Enligt OECD:s årliga granskning visar att de svenska eleverna tillbringar mindre tid i klassrummet än elever i många andra OECD-länder.
Men konflikterna med föräldrarna finns fortfarande och en ”vi åker i alla fall”-mentalitet har vuxit fram. Det har blivit vanligare att meddela att ett barn är sjukt och sedan resa i väg. Andreas Kembler, rektor för en skola i Uppsala, sade till Upsala Nya Tidning under hösten 2015 att han avslår ett par ledighetsansökningar i veckan, men att föräldrar helt öppet återkommer och meddelar att de åker i alla fall (19/2 2016).
Skolplikten gäller och går inte att kompromissa om bara för att det passar föräldrars arbetssituation. De lärare och rektorer som vill avslå ansökan om ledighet behöver inte mer argument än så.
Resan till en bättre skola med elever som gör bra ifrån sig börjar men föräldrarna. Om inte föräldrarna tar undervisningen på allvar, varför skulle barnen då göra det?