Nog var flera uppe i talarstolen när regionfullmäktige behandlade parkeringsstrategin och parkeringsnormen. Men jag skulle inte vilja kalla det för en debatt. Ledamöterna klev inte fram för att göra invändningar eller för att problematisera. De flesta ville uttrycka sitt gillande eller uppmärksamma något de var speciellt förtjusta i.
Är det inte märkligt? Hur kan det komma sig att det plötsligt råder frid och endräkt i en fråga som normalt brukar vara kontroversiell?
Det beror på att strategin och normen rör sig i en högre sfär, där motsättningarna inte tar sig lika tydliga uttryck. Lita på att konflikterna återvänder när strategi ska omsättas i verkliga ingrepp och regleringar i gaturummet. Men då kommer ju strategin och normen att vara med och påverka på ett sätt som nog kommer att få många att ångra att de medverkade till det beslut som fattades i går.
Ta den nya parkeringsnormen till exempel, som ska reglera hur många platser det ska finnas att parkera en bil på, beroende på vad det är för typ av fastighet och var på Gotland den ligger.
Visby delas upp i två områden, när det gäller flerbostadshus. Innerstaden är en del och resten av tätorten är en annan.
Parkeringsnormen, som i och för sig ska vara flexibel, föreskriver i innerstaden fem bilplatser per tusen kvadratmeter bruttoarea. Fem! Det är inte ens en halv parkeringsplats per lägenhet. Och då är ändå p-platser för besökare inkluderade.
Innerstadens förhållanden är ändå sådana att det är begripligt att inte ställa alltför höga krav på p-platser. Men för resten av Visby gäller åtta bilplatser per tusen kvadratmeter bruttoarea i flerbostadshus. Det är fortfarande betydligt mindre än en p-plats per lägenhet.
Vari består då p-normens flexibilitet? Ja, den tycks inte flexibel uppåt. Man skriver till och med:
"Redovisade parkeringstal för bilar ska ej överstigas om inte mycket särskilda skäl föreligger."
Däremot finns en lång lista förutsättningar som kan ge "rabatt" på parkeringsnormen. Det vill säga ÄNNU färre bilplatser än i p-normens typområden. Om det finns exempelvis bilpool, lastcykelpool eller lånecyklar.
Bilarnas negativa miljökonsekvenser har minskat och behöver minska än mer. Men finns det någonting som tyder på att svenskarna i stor skala är på väg att ge upp bilen? Att de billösa hushållen plötsligt ska bli mångdubbelt fler.
Inte ett skvatt. Och Gotland är Sveriges biltätaste region.
Regionen ska tydligen inrätta samhället för andra medborgare än den har, för människor som inte finns. Lyckligtvis ska dessa billösa fiktiva personer transportera sig med en kollektivtrafik som knappt heller finns.
På detta sätt kommer parkeringsnormen inte att bidra till att lösa parkeringsfrågorna i Visby. Den kommer tvärt om att bidra till att p-problemen förvärras och att vi kommer att få dras med denna debatt framöver.
Men på fullmäktige i går? Där var alla fasligt nöjda.