Den 31 oktober besöker påve Franciskus Lund och Malmö. Då är det nämligen exakt 499 år sedan Martin Luther spikade upp sina berömda teser på slottet i Wittenberg. Vatikanen har beslutat att uppmärksamma framväxten av protestantismen och brytningen med den katolska kyrkan fram till den 31 oktober nästa år med inledning i just Lund.
För ett par generationer sedan högtidlighölls den 6 november i skolorna, det datum när Gustav den andre Adolf sköts i dimman i Lützen år 1632. Möjligtvis är jag fördomsfull men jag undrar ändå hur många av dagens niondeklassare som känner till Martin Luther, den protestantiska reformationen och Sveriges centrala roll i 1600-talets europeiska religionskrig. Värdet av besöket från en av världens viktigaste ledargestalter går nog därför många förbi i det sekulära och relativt sett historielösa Sverige, dock inte för landets drygt 100.000 katoliker.
I sammanhanget är Sverige inte bara ett litet land långt upp i norr. Även värderingsmässigt befinner vi oss i utkanten i ett globalt sammanhang. I en artikel i Dagens Samhälle nyligen hänvisade socialantropologen Aje Carlbom World Value Surveys (WVS) globala värderingskarta. Det är visserligen svårt, för att inte säga omöjligt, att tala om specifikt svenska värderingar: Jämställdhet och individuell frihet har haft ett starkt genomslag i västvärlden, liksom rätten att förverkliga sig själv och att sätta individen före kollektivet. I Sverige har dessa värderingar haft ett unikt stort genomslag, större än i andra protestantiska länder. Svenska värderingar grundade sig tidigare på kristen tradition och västerländsk humanism. Partiledarna talar numera vagt om att ”göra rätt för sig” och att ”individens handlingsfrihet inte ska begränsas av familjen”.
Stora delar av de grupper som har invandrat till Sverige på senare år hör dock hemma i en annan kulturell sfär där religionen är en större del av vardagen och familjen, släkten och klanen viktigare än individen. I exempelvis Pakistan, Irak och Palestina är de traditionella värderingarna betydligt starkare än i Sverige. Man förlitar sig i högre grad på släkten för trygghet och säkerhet. Den sociala tilliten är också betydligt lägre.
Skilda tider för män och kvinnor i badhus, separat skolundervisning för pojkar och flickor och hederskultur är oförenligt med västerländska värderingar. Skolinspektionens beslut att tillåta separata gymnastiktimmar för pojkar och flickor i Al-Azharskolan i Stockholm var därmed olyckligt. Att särbehandla konfessionella friskolor bidrar till att separera snarare än integrera. Det var därför välkommet att utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och de borgerliga partierna var så snabbt ute och kritiserade Skolinspektionens beslut.
Värderingskonflikterna kommer att återkomma. Integrationsprocessen försvåras om samhället inte står upp för de västerländska, och därmed svenska, värderingarna.