Satir på public service

Pinsamt. Men för vem?

Pinsamt. Men för vem?

Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Ledare Gotlands Allehanda2018-04-05 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

SVT:s satirprogram Svenska Nyheter talade mycket om hycklare i medelklassen som påstår sig gilla integration men som är beredda att göra vad som helst för att deras barn ska kunna gå i en segregerande friskola som det är svårt att få en plats i.

Må så vara, men SVT är inte så dåliga på att hyckla de heller. Svenska Nyheter skapade en nättjänst som hjälpte tittarna att anmäla sina barn till alla friskolor i hemlänet – eller i hela Sverige. Friskolorna översköljdes av tusentals anmälningar och det fanns inget sätt att skilja de seriösa anmälningarna från de okynnesanmälningar som SVT:s ”tjänst” oundvikligen ledde till. Men man kan naturligtvis ana oråd när en skola i en helt annan del av Sverige får hundratals anmälningar från stockholmare. Efter påstötningar vägrade SVT ändå att stänga ner sin tjänst, eftersom den enligt ansvarige utgivaren var ”seriös”. Hyckel, hyckel.

Nu har friskolorna lyckats skapa ett filter som gör att SVT:s ansökarsajt inte längre fungerar. Detta kommenterade Mats Grimberg – projektledare SVT underhållning! – med:

– Vi har uppmärksammat att det är ett problem med friskolornas kösystem och skapade en tjänst som skulle göra det lätt för många att anmäla sina barn. Att detta blockeras för att friskolorna blir överbelastade kan jag inte kommentera. Det är deras motdrag som vi får acceptera och vi kommer inte att agera i frågan.

Det kan han alltså acceptera. Stort av honom. Vad kan vi acceptera? Kan vi acceptera att SVT använder licensmedel som avtvingats medborgarna till ren sabotageverksamhet?

Själv har jag svårt att sätta mig till doms över föräldrar som engagerar sig för att deras barn ska få en så bra skolgång som möjligt. Även samhällsengagerade medborgare tenderar väl att sätta sina egna barn främst. De är deras primära ansvar.

Det är väl heller inte så egendomligt om dessa engagerade föräldrar väljer bort skolor där lärarnas auktoritet är ständigt ifrågasatt. Där störningar under lektionstid är mer regel än undantag. Där en stigande andel av eleverna, för varje läsår de tvingas genomlida, känner bristande engagemang för studierna. Där olika gäng kontrollerar olika delar av skolan, territorier som det är oklokt att inkräkta på för de icke invigda. Jo, det finns sådana skolor. Alltför många. Och de tillåts fortsätta utbilda barn trots klena resultat.

Det finns några friskolor som är oerhört attraktiva och där det kanske inte ens räcker att barnen sätts i kö som nyfödda för att de ska komma in. Det är kanske ett problem i sig, men det är också ett symptom på ett mycket större problem. Det finns för få riktigt bra skolor och för många dåliga. Lösningen på det problemet har inte mycket att göra med kösystemet i den goda skolan. Däremot behöver fler skolor bli kapabla att tillhandahålla en god utbildning och en god miljö för lärande.

Jag vet inte om SVT:s så kallade satirprogram menade allvar med sin föreslagna lösning – att lägga ner alla friskolor. Bekymret med SVT-satir är ju att det är så svårt att skilja det skruvade från det allvarligt menade. Men att lägga ner de bästa skolorna för att göra utbildningen mer jämlik verkar inte så klokt.