Politiker klagar ofta på mediernas bristande intresse för sakpolitiken och på hur upptagna medierna är av "spelet". Jag fruktar att Moderaterna kommer att ha anledning att beklaga sig över detta även efter presentationen av partiets vårmotion.
Vårmotionen innehåller många intressanta förslag, även om de inte är alldeles nya. Förslag som ska prioritera arbete framför bidrag. Prioriteringar som ger Moderaterna utrymme att satsa mer på polisen och försvaret. En satsning på att korta de vårdköer som fördubblats sedan de rödgröna tog (eller snarare fick) makten. För att nämna några exempel.
Men samtidigt går det ju inte att neka till att "spelet" och relationerna mellan partierna just nu är väldigt fascinerande och uppslukande, säkert även för dem som normalt vurmar för sakpolitiken. Utan att spela spelet bildar man inga regeringar. Man vinner heller inga voteringar i riksdagen.
Moderaterna vet vad de vill göra med makten om de får chansen. Det framgår faktiskt mycket tydligt i vårmotionen. Men hur ska de få chansen? Ulf Kristersson har redan uttryckt – om än inte med exakt de orden – att han inte kommer att bilda en regering som driver en migrationspolitik som överensstämmer med den Centerpartiet nu agerar för.
Moderaterna har allt att vinna på om man kan skapa en situation där sakpolitiken får rubrikerna och påannonserna. Moderaterna har en sakpolitik. Huvudmotståndarna Socialdemokraterna är så idélösa att de lämnar de verkliga utmaningarna – som integrationen – utan åtgärd. Istället ägnar sig den rödgröna regeringen åt något som kan liknas vid en fiskdamm på ett barnkalas. En nödtorftigt kamouflerad presentutdelning där ingen ska behöva gå lottlös.
Hur ska sakpolitiken komma i fokus? Ett nödvändigt första steg är att klargöra statusen för Alliansen. Finns det ingen gemensam migrationspolitik finns heller inte Alliansen.
Se där! I grund och botten är det faktiskt sakpolitiken som övertrumfar spelet.