Skadlig skatt slår fel

Elflyg utvecklas, men förmodligen inte enligt denna modell.

Elflyg utvecklas, men förmodligen inte enligt denna modell.

Foto: Nelson

Ledare Gotlands Allehanda2019-01-28 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

När regeringen som planerat återinför flygskatten reduceras flyget till en klimatbov. Trots att det möjliggör resande så att företag kan växa och pendling för människor utanför storstäderna. Att flygets utsläpp förorenar klimatet kan inte ifrågasättas. Men det är naivt att tro att en flygskatt i Sverige skulle leda till att antalet resor minskar så avsevärt att det innebär en reell klimatnytta.

Flyget har möjliggjort för ett relativt avlägset och exportberoende land som Sverige att kunna husera världsledande företag. Med den globalisering som flyget varit en bärande del i blir avstånd inte samma hinder som det varit historiskt. Det gäller även i Sverige, där sträckorna i många fall är långa.

Att se flyget som en permanent klimatbov är också verklighetsfrånvänt. Utvecklingen tyder nämligen på att flygen kan bli allt mer miljövänliga som transportmedel i framtiden. Nyligen gick brittiska flygbolaget EasyJet ut och sa att deras mål är att elflyg ska trafikera vissa sträckor redan 2027. I Karlstad invigdes Europas första stationära anläggning för bioflygbränsle 2014.

Bilden som nu sätts genom flygskatten är att flyget förorenar, oavsett vilket bränsle det går på. Men flyget förenar också Sverige. Skatten gräver djupast hål i flygpendlarnas plånböcker, snarare än semesterfirarnas. Det är också det mer nödvändiga inrikesflyget, som ofta är avgörande för att familjer ska få tillvaron att gå ihop, som drabbas hårdast.

Tittar man däremot på de resmål flest svenskar valde 2017 är två av de fem populäraste länderna destinationer som innebär interkontinentala flygningar. Svenskarna reser utomlands allt mer, och av utlandsresorna sker 65 procent med flyg enligt Vagabonds, Europeiska ERV:s och Utrikesdepartementets Resebarometer från 2018. Här verkar således inte flygskatten ha lika stor effekt.

När det kommer till flygpendling inom landet har konsekvenserna varit desto större. När flygbolaget Nextjet, vars flyglinjer varit av stor vikt för kommuner som Gällivare och Arvidsjaur, gick i konkurs våren 2018 angavs flygskatten som en orsak.

Det är inte jetsetlivet och internationella flygplatser som Kastrup, Arlanda och Heathrow som hotas av att flygskatten återinförs. Det är flygplatser som de i Karlstad, Visby, Luleå och Jönköping som den slår hårdast mot.