Natten till tisdagen brann det i Klinteskolan. Någon hade anlagt en eld i en papperskorg. Som tur var spred den sig inte. Men Klinteskolan sällar sig ändå till de hundratals skolor där det anlagts katastrofala eller potentiellt katastrofala bränder under 2019.
Varför är skolbrand överhuvudtaget ett begrepp? Man säger inte restaurangbrand, kontorsbrand eller verkstadsbrand. Jag kan inte erinra mig någon annan verksamhet där kopplingen till brand är så språkligt etablerad. Ja, förutom brandkåren.
Det beror antagligen på att det sker så många bränder i en verksamhet där de inte borde behöva förekomma och att så många av dem är anlagda. Bara under år 2017 förekom 667 skolbränder och 429 (eller 64 procent) var anlagda. Skolbränderna blir dessutom allt vanligare. Fem år tidigare, år 2012, upplevde Sverige 506 skolbränder varav 247 var anlagda.
Det innebär att antalet oanlagda skolbränder minskat något över fem år, medan de anlagda skolbränderna ökat med 74 procent. Och det stannar ju inte alltid vid en begränsad brand i en papperskorg. Skolor brinner ner, vilket Gotland har i hyggligt färskt minne. För tio år sedan brann skolan i Garda.
Skolan intar en stor och viktig plats i människors liv. Det gäller inte bara dagens elever utan även gårdagens. De är bekanta platser förknippade med starka upplevelser och minnen och dessutom är de tomma och övergivna under nätter, helger och sommarlov. Tillgängliga för ljusskygga besök.
Trots att det är så länge sedan jag själv gick i skolan har jag fortfarande känslor – övervägande positiva och sentimentala – för Rörstorpsskolan, Apladalsskolan och Finnvedsskolan. Men det är många som har skolminnen som inte alls är positiva. De påminner om utanförskap och misslyckanden.
Så det är definitivt läge att sluta förvånas över att det brinner så ofta i skolor. En anlagd brand i en skola orsakar inte bara materiella skador. Förutom att bränder givetvis är livsfarliga så är anlagda skolbränder ett angrepp på en institution som borde ha stor auktoritet men har förlorat mycket av den. Hundratals anlagda skolbränder varje år ställer krav på en motreaktion som står i proportion till denna löpeld. En motreaktion mot all skadegörelse riktad mot skolor, mot klotter, nedskräpning och störande beteende under lektionstid och under raster och håltimmar. Bästa sättet att bekämpa bränder är att förhindra att de startar.