Avräkningspriset på mjölk är historiskt lågt och det spås bli än värre. De svenska mjölkföretagen verkar på en global marknad och påverkas i stor utsträckning av utvecklingen på världsmarknaden. De sista sju-åtta åren har det skett kraftiga svängningar i de internationella priserna för mejeriprodukter. EU tillsammans med Nya Zeeland och Australien står för cirka 60 procent av den globala handeln och de senaste tio åren har världens produktion av mjölk ökat med i genomsnitt 2,5 procent per år. Under 2014 beräknas den globala mjölkproduktionen ha ökat med cirka 4 procent. Från och med i år har mjölkkvoterna i EU också avskaffats villet lett till överproduktion och ytterligare pressade priser. De svenska producenterna drabbas hårt av faktorer de själva inte rår på. De har ett konkurrensmässigt underläge på grund av våra omfattande svenska regelverk. Det finns ett antal åtgärder som skulle kunna lätta på trycket för våra lantbrukare.
Många av länderna i vår närhet har lägre avgifter och lägre beskattning på drivmedel. Regeringens höjda skatt på diesel kommer ytterligare snedvrida konkurrensen. Lägg därtill orimliga beteskrav som Sverige är ensamma om att tillämpa. Ett mindre detaljstyrt beteskrav är viktigt. Lantbrukarna själva måste kunna avgöra när det är rimligt att djuren är ute. En återinförd nationell punktskatt på handelsgödsel innebär ytterligare en stor utmaning. Det svenska lantbruket behöver precis som andra företagare en tydlig och långsiktig spelplan, något som nuvarande regering inte verkar förstå. Den nyligen höjda arbetsgivaravgiften för de under 25 år gör det också dyrare att anställa vilket även slår mot mjölkproduktionen.
I debatten förs ofta fram att vi måste hjälpa jordbruket med statliga garantilån eller anstånd med momsbetalningar. Det förefaller inte vara någon smart lösning. Ytterligare lån till lantbrukare som redan är skuldsatta till tänderna är ingen lösning varken på kort eller lång sikt. Tvärtom måste förändringar syfta till att våra lantbrukare ska konkurrera på liknande villkor som omvärlden. Då måste vi också våga diskutera djurskyddslagstiftning och stelbent detaljstyrning. Målet måste vara att lantbrukarna ska lägga mindre tid på administrativ börda och mer tid på sin värdeskapande verksamhet. Ska vi vara ärliga så hjälper ett gott djurskydd inte särskilt mycket om det inte finns lantbrukare att tillämpa reglerna på. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har nu en delikat uppgift att inom regeringen försöka tygla Miljöpartiet innan den svenska mjölkproduktionen är ett minne blott.