Gud får vänta. Så heter ett av tankesmedjan Timbro anordnat seminarium (8/3) med anledning av rapporten "Omvägen om Gud" av Annika Borg, doktor i teologi, och Eli Göndör, doktor i islamologi och senior fellow på Timbro. Rapporten handlar om Svenska kyrkans opinionsbildning på nationell nivå.
Opinionsbildar Svenska kyrkan, kan man som oinsatt fråga sig. Svaret är ja. Svenska kyrkan lägger stora resurser på området. På kyrkokansliet i Uppsala arbetar omkring 60 personer med kommunikation. Med närmare 6,4 miljoner medlemmar är Svenska kyrkan dessutom en av Sveriges största medlemsorganisationer och en stark aktör i samhällsdebatten.
I rapporten beskrivs bakgrunden till dagens politiserande kyrkosituation som finns i 68-rörelsen. I slutet på 1960-talet blev den kristna studentrörelsen alltmer politisk, vilket speglar Svenska Kyrkans arbete än i dag. Samma frågor lever kvar och bedrivs på samma sätt, med aktivism, uppror och manifestationer.
Ytterligare en anledning till vänstervridningen är att Socialdemokraterna är starka inom kyrkomötet. Rapporten visar att Svenska kyrkans opinionsbildning görs med en tydlig slagsida åt vänster, och den sker också inom områden långt utanför Svenska kyrkans kärnuppgifter.
Granskningen av Svenska kyrkans pressmeddelanden visar att Svenska kyrkan driver opinion inom bland annat klimat, vapenhandel, kultur, internationella konflikter och HBTQ-frågor. När en organisation med stora resurser driver påverkansarbete är det bra med granskning. Men den togs inte emot med entusiasm av Svenska kyrkan.
”Rapporten har brister i både metod och innehåll” skriver Svenska kyrkan i ett svar på sin hemsida. Eftersom det inte är någon nyhet att kyrkan predikar evangelium skriver man inte om det, menar Svenska kyrkan i sitt svar på rapporten. Man kallar också pressmeddelanden för kommunikation med journalister. Men är inte förhoppningen med dem att informationen ska föras vidare? Att hävda att pressmeddelanden inte på något sätt speglar kyrkans arbete är befängt.
Lite ödmjukhet hade varit på sin plats när det visar sig att opinionsbildningen sker på helt andra sätt än vad medlemmarna önskar. Undersökningar har visat att medlemmarna vill att Svenska kyrkan ska hålla sig borta från politiken. På stifts- och församlingsnivå ägnar sig kyrkan åt kärnverksamheten. Men den nationella nivån lever sitt eget liv.
Gunnar Sjöberg, kommunikationschef på kyrkokansliet, säger under seminariet att det är teologin som bestämmer vad kyrkan ska göra. Men någon rak linje mellan vad som står i bibeln och den politik Svenska kyrkan driver är svår att se. Med ett stadigt medlemstapp vore det kanske lämpligt att ge medlemmarna större inflytande. Inte över teologin, men över verksamhetens inriktning. Det är bättre än att låta Socialdemokraterna fortsätta sätta agendan.