Centerpartiets Annie Lööf höll i går presskonferens om hur hon ska göra Stefan Löfven till statsminister.
Det ska bli intressant, under mandatperioden, när Moderaterna och Kristdemokraterna i riksdagen lägger de förslag som hela borgerligheten egentligen står för. Jag antar att Centerpartiet och Liberalerna då måste rösta emot dessa förslag, för att hedra överenskommelsen och alliansen med sin nya kompis Stefan Löfven. Även om vi ännu inte hört från Liberalerna, så har ju partiet hängt Centern i kjolarna under hela förhandlingsprocessen.
Det kommer att bli en lång och plågsam mandatperiod för Centerpartiet och Liberalerna. Inte nog med all den kritik de kommer att få utstå för att ha övergett viktiga vallöften och sin egen politik. Inte nog med att Annie Lööf måste äta sin sko. Inte nog med att de kommer att få skulden för varje del av regeringens politik som är impopulär bland borgerliga väljare. Inte nog med att de kommer att tvingas rösta emot sin egen politik. De kommer dessutom att tvingas till ideliga möten för att försöka komma till en gemensam politik tillsammans med en samarbetspartner som vill åt ett helt annat håll än vad de själva skulle önska. En samarbetspartner som är omvittnat svår att ha att göra med eftersom den är van att bestämma själv.
Det kommer att bli möten där jag önskar att jag finge vare en fluga på väggen och höra allt de har att prata om. Det kommer inte att bli mycket mysfika över de där övningarna, gissar jag.
Centern berömde sig under gårdagen för att i och med överenskommelsen med Socialdemokraterna ha säkrat valfrihet i välfärden.
En sådan oerhörd bedrift. Det är bara cirka 40 procent av riksdagen som utgör något hot mot valfriheten i välfärden. Den var säker även under förra mandatperioden, då Stefan Löfven i minoritet regerade utan någon uppgörelse över blockgränsen. Enda hotet mot valfriheten i välfärden under den här mandatperioden var om Centern och Liberalerna skulle sälja ut frågan under sina förhandlingar med vänstern. Men det lyckades de alltså undvika att göra. Gratulerar! Verkligen!
Det gäller för övrigt alla de framgångar i förhandlingarna som Annie Lööf berömde sig om i går. Allt detta, och mycket mer därtill, hade hon kunnat få med en borgerlig regering.
Centerpartiet och Liberalerna riskerar på detta sätt att skapa perfekta tillväxtvillkor för det parti som de säger sig vilja motarbeta och stänga ute. En splittrad borgerlighet. Två borgerliga partier som överger sin egen politik och sina egna ideal med det uttryckliga syftet att göra Sverigedemokraterna, och alla som röstade på dem, ovidkommande. En stor koalition över blockgränsen bildar en regering som egentligen är i opposition mot valresultatet och väljarna. En parlamentarisk skvader som nog kommer att få svårt att visa sig livsduglig. Det är svårt att tänka sig hur man skulle kunna kratta en bättre väg till framgång för Sverigedemokraterna.
Allt är ännu inte klart. Liberalerna ska hålla partiråd i helgen. Det kan trots allt bli en livlig övning, eftersom det finns en stark intern kritik mot hur Jan Björklund lett partiet och skött förhandlingarna.
Det blir också intressant att se hur Vänsterpartiet ställer sig i voteringen på onsdag. Om Centern och Liberalerna verkligen har varit framgångsrika i förhandlingarna och styrt politiken åt höger, borde då inte Vänsterpartiet rösta nej till denna regeringsbildning. I så fall kommer en majoritet att säga nej till Stefan Löfven, eftersom Socialdemokraterna inte uppnår någon majoritet i riksdagen ens med stöd av Centern, Liberalerna och Miljöpartiet.
För att vara en koloss på lerfötter, så är fyrpartikoalitionen inte så stor.