Två saker har inträffat nyligen som egentligen inte har med varandra att göra. Men de har det gemensamt att de på olika sätt skildrar ett samhälle som utvecklat så skeva värderingar kring handlingar och konsekvenser att det skadar sig självt och premierar beteenden som hotar att gör framtiden än mer bisarr och destruktiv.
Jag har redan tidigare skrivit om ett fall i Malmö, där en lärare lyfte ut en bråkig elev som störde undervisningen. Bra, kan man tycka. Det är klart att lärare måste försöka upprätthålla ordningen och skapa en rimlig arbetsmiljö för de andra eleverna.
Men lärarens agerande blev tyvärr en sak för Polisen och Skolinspektionen. Och även om dessa tyckte att läraren agerat korrekt, så var Barn- och elevombudet, som är en del av Skolinspektionen, av en annan mening. Läraren ska ha ”kränkt” den stökiga eleven. Nu har Barn- och elevombudet kommit fram till att skolan ska betala 25 000 i skadestånd. Och läraren har redan tidigare valt att sluta sitt jobb och ägna sig åt någonting annat (vilket är det enda jag finner begripligt i hela denna skruvade historia).
Jag håller lärarjobbet högt. Båda mina föräldrar var lärare. Så var även flera andra äldre släktingar. Men även om jag efter gymnasiet hade funderingar på att också ge mig in på den yrkesbanan, så är jag i dag tacksam över att det inte blev så. Att arbeta i dagens skola måste vara som att arbeta som på gungfly. Oklara befogenheter och dåligt understödd av skolledningen och pressad av föräldrarna. Och samtidigt tyngd av dokumentation och administrativa plikter. Och förväntad att uträtta underverk, som att resonera stökiga elever tillrätta.
Det hade gjort mig galen.
Lärarna måste återupprättas. En liten men bra början vore att avskaffa Barn- och elevombudet, som tycks göra mer skada än nytta.
Den andra händelsen rör den unga men vuxna (21) kvinna som satt sig på ett flygplan för att stoppa utvisningen av en ung man till Afghanistan. Det visade sig att hon valt fel plan. Den som skulle utvisas var istället en 52-årig brottsling. Men hon genomförde sin aktion i alla fall, kanske för att hon inte hade något intresse av att verkligen flyga till destinationen. Så hon vägrade sätta sig ner och planet kunde inte lyfta.
Fallet behandlades fel från början. Istället för att göra som man bland annat gjort i Finland – där man snabbt och resolut lyfte ut protestanten – så blev det en lång debatt på planet. Och eftersom argument inte biter på fanatiker så slutade det med att den som skulle utvisas fick gå av planet och tills vidare bli kvar i landet.
Åklagaren yrkade på 14 dagars fängelse, vilket jag tycker är för lite. I förrgår kom domen. Tretusen kronor i böter. Det kan vara mindre än vad en returbiljett kostat henne.
När en lärare gör sitt jobb kan det sluta med att skolan får betala 25 000 för en ”kränkning” och att läraren känner sig pressad att sluta.
Men den som med illegala medel stoppar en legal utvisning av en brottsling och förorsakar beräknade merkostnader på 240 000 kronor kommer undan med smäll på fingrarna.
Jag är orolig över vad eleverna lär sig i skolan. Jag är ibland direkt skräckslagen inför vad de lär sig av inrikesnyheterna.