Jag såg en dokumentär om inkastaden Machu Picchu häromveckan. Den byggdes på en bergstopp på 1400-talet 2 400 meter över havet. Vilket inte hindrade konstruktörerna att lösa problemet med tillgång till dricksvatten. I dokumentären lyckades man hitta både källan och ledningssystemet och fastställa att flödet genom systemet var mer än nog för att försörja staden även under rituella höjdpunkter då staden kunde få tusentals extra invånare jämfört med lågsäsong.
Problemen på Gotland är små jämfört med dem som mötte Inkarikets förcolumbianska ingenjörer. Det förekommer för all del privata initiativ som Austaskogars Vatten & Avlopp AB, men man kan säga att Region Gotland har tillgång till ett monopol som kan diktera både taxenivåer och tvångsanslutning för att finansiera systemet.
I detta avseende har man på sätt och vis lika mycket makt över befolkningen som Inkarikets despoter. Ändå är det tillgång till vatten och vattenledningar som ofta stoppar bostadsbyggen och annan utveckling på ön.
Det skylls ofta på problem i beslutsprocessen när planerade VA-projekt har försenats, som på överklagade upphandlingar, men det är ju också att faktum att Regionen har svårt att rent praktiskt genomföra de projekt som ändå får grönt ljus, på grund av kapacitetsproblem i det handgripliga anläggningsarbetet. Problem som skulle bli än tydligare om beslutsprocesser INTE hade försenats.
Region Gotland är ju i och för sig inte ensam om att ha problem med vatten och avlopp. Det är exempelvis många vatten- och avloppsnät i landets kommuner där underhållet är eftersatt. Det visar bland annat en nyligen publicerad rapport från branschorganisationen Svenskt Vatten. Det finns ett stort uppdämt investeringsbehov som kan leda till kraftigt höjda taxor eller att man rent av tvingas finansiera åtgärder via skattsedeln istället.
Men det vimlar inte precis av platser i landet där vattnet och tillgången till det blivit en så stor politisk fråga som på Gotland. Att frågan fått en sådan dignitet politisk beror på ett misslyckande.
Mach Picchu övergavs bara några decennier efter att den anlades. Men det berodde inte på vattenbrist utan sannolikt på samhälleliga omvälvningar i conquistadorernas destruktiva spår.