Konjunkturinstitutet (KI) är en statlig myndighet som bland annat ska bistå regeringen med faktaunderlag och prognoser. Tyvärr sågar KI nu i en ny prognos regeringens och Vänsterpartiets budget jäms med fotknölarna och både på längden och på tvären. Inte nog med att budgeten är underfinansierad och expansiv i en högkonjunktur. Den saknar dessutom viktiga strukturåtgärder för att höja sysselsättningen. Efter att valfläsket serverats under 2018 så väntar åtstramning och stigande arbetslöshet 2019. Bordet är med andra ord dukat med luftpastejer och andra tomma kalorier.
Mitt i den rådande högkonjunkturen är Sverige ett land som inte förmår förändra sig för att ge alla möjligheter till arbete och integration. Arbetslösheten bland infödda är mycket låg. Arbetslösheten bland utrikesfödda är hög och det tar många många år innan ens hälften av nykomlingarna har ett jobb och kan försörja sig. Kring nio år efter kommunplacering.
Sverige har inte som Tyskland, genom reformer och tydliga drivkrafter för jobb, lyckats öppna arbetsmarknaden för de många nykomlingar som länderna tagit emot.
Den enda åtgärd som Stefan Löfven lyckades pressa fram under söndagskvällens debatt i SVT:s Agenda var: ”Öh... utbildning...”
Utbildning är oerhört viktigt. Men i ett land där en stor andel av nykomlingarna saknar språkkunskaper, studievana och en utbildning som ens motsvarar grundskolans så kan inte utbildning vara det enda verktyget som finns att tillgå. Landet och arbetsmarknaden måste förändras så att de som får asyl kan få ett jobb innan de går i pension.
Vad ska hända när konjunkturen vänder? Vad händer med statsfinanserna? Ännu en gång har regeringen försatt Sverige i en situation där man kommer att tvingas strama åt i en lågkonjunktur.
Vad händer i kommunerna när allt fler behöver hjälp med försörjningen?
Vad händer på arbetsmarknaden när vi går från arbetskraftsbrist till brist på arbetstillfällen? Då är risken att sprickan som tudelar Sverige blir än mer oöverstiglig.
Sverige behöver en ny regering.