Landstingen fick ett uppsving under 2016, enligt ny statistik från Statistiska Centralbyrån. Det var faktiskt bara tre landsting som gjorde minusresultat under 2016, bland annat på grund av högkonjunkturen som ger stigande skatteintäkter. Dessutom har ju staten skjutit till mer pengar i form statsbidrag.
Där ser man. Är läget inte värre? På fastlandet går sjukvården plus. En föreläsning om de ekonomiska problemen i andra landsting är ju annars något hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Stefaan De Maecker ibland tillhandahåller, när underskotten i hans nämnd kommer på tal.
Hur gick det för hans nämnd under det år som bara tre landsting gick back? Jo, underskottet gentemot budget minskade ju från 123 miljoner till 82 miljoner. Vilket var tillräckligt för att utlösa klang och jubel från nämndens ordförande.
Det ska sägas att det inte är lätt att jämföra hälso- och sjukvården på Gotland med fastlandets landsting. Vissa landsting har höjt skatten (liksom Region Gotland gjorde 2014). Här på ön är hälso- och sjukvårdens ekonomi inte helt separerad från den verksamhet som på fastlandet är kommunal. Höjda statsbidrag trillar inte genast in på hälso- och sjukvårdsnämndens konto. Å andra sidan så saknar ju landstingen på fastlandet motsvarighet till den omfördelning till sjukvården och anslagshöjningar som skett inom Region Gotland vid upprepade tillfällen.
Men man måste ju konstatera att fastlandets landsting för närvarande inte tycks ha lika stora problem att finansiera sjukvården, som vi har på Gotland.
Hur ska det gå med Region Gotlands ekonomi när konjunkturen till slut vänder neråt? Hur besvärlig kan vår situation inte bli, när problemen är så stora i dag, trots att skatteintäkterna växer.