Söndag 11 november var det 100 år sedan som det blev fred i första världskriget. Det skedde i form av ett vapenstillestånd.
Det var på västfronten som det blev vapenstillstånd och fred. Där gick stridslinjen mellan landområden som hörde till Frankrike (eller Belgien) å ena sidan eller var ockuperat av Tyskland å den andra.
På östfronten var det redan fred, sedan över ett halvt år, mellan Tyskland och dess allierade, främst Österrike-Ungern, och Ryssland. På östfronten hade fronten varit mer rörlig än den stillastående skyttegravsfronten i väst.
Det var de tyska trupperna som hade ryckt långt in i Ryssland och fått de ryska stridskrafterna att till slut ge upp. Ett fredsavtal gällande östfronten slöts mellan Ryssland och Tyskland i Brest-Litovsk 3 mars 1918.
Apropå allierade hade åren innan (första) världskriget två allianser bildats. Den ena var trippelalliansen mellan Tyskland, Österrike-Ungern och Italien. Den andra var trippelententen mellan Storbritannien, Frankrike och Ryssland.
De stod mot varandra. Italien var lösare kopplat till den tyskledda alliansen och kom att byta sida till ententen under krigets gång.
Ryssland var ententens ytmässigt stora land, men hade svag ekonomisk och materiell förmåga. 1917 trädde USA in på ententens sida, på västfronten.
Att kriget bröt ut var oväntat eftersom de föregående drygt 40 åren, sedan ett krig mellan Tyskland och Frankrike 1870-71, hade medfört stor ekonomisk och teknisk utveckling med industrialismens utbredning.
Ångkraft, järnvägar och tåg, telegrafen, elektriciteten, bilen och annat kom att utvecklas och bli vanligt. Dessutom bröt demokratin fram.
Detta tydde på att krig i större skala i tätbefolkade (västra) Europa, med ekonomisk och demokratisk utveckling, inte skulle bli möjligt. Dessutom fanns erfarenheter av modernt krigs lidande, bland annat från inbördeskriget i USA på 1860-talet.
Å andra sidan ledde rustningar och allianser samt mobiliseringar under sommaren 1914 en egen logik som ledde fram till ett krigsutbrott.
När kriget bröt ut kom en rad nya vapen och stridstekniker att tillämpas. En var tanks, stridsvagnar. En annan var stridsflygplan. En tredje var stridsgas, främst så kallad senapsgas. Användning av stridsgas kom i senare krig att undvikas mellan stridande trupper.
Efter kriget ställde de segrande västmakterna, främst Frankrike, hårda ekonomiska villkor på Tyskland att betala ett stort skadestånd.
Tyskland gjorde betalningar, men motståndet mot det var stort och kom att bidra till mytbildningar om en orättvis fred i (första) världskriget. Och kom att bidra till nazismens framväxt i Tyskland och senare utbrottet av andra världskriget.
Frankrikes president Emmanuel Macron stod i centrum för fredsfirandet i Paris på söndagen. Han sa att nationalism är ett svek mot patriotism.
Macron vill problematisera den nationalistiska trend som sveper fram nu och framhålla internationellt samarbete för att behålla freden.
Det är bra att en framstående europeisk ledare som Macron har höga ambitioner gällande fred och internationellt samarbete i en tid när flera andra av de framträdande ledarna i världen presterar dåligt på det området.