Jävla moderatsvin och andra hotfulla tillrop har den moderata riksdagsmannen Jörgen Andersson, från Överum i Västerviks kommun, fått stå ut med under många år, enligt nättidningen Dagens Vimmerby, DV.
Men även Jörgen Andersson son som nu är 14 år har fått ta emot hat och hot under minst två års tid. När de första hoten kom valde familjen att låta sonen byta skola. Något som fungerat under skoltid. Men eftersom mobbarna och familjen Andersson bor på samma lilla ort, så har sonens liv har begränsats. Sonen har inte kunnat gå ut som han vill då han tvingats hålla sig undan mobbarna. Förra veckan eskalerade mobbingen till ren misshandel.
Enligt DV blev Jörgen Anderssons 14-årige son jagad, nedslagen och dödshotad av ett gäng på cirka tio ungdomar. Detta skedde på grund av att pappans politiska engagemang i Moderaterna.
Jörgen Andersson kommenterar det hela på DV: ”Det är en sak att jag blir angripen som är politiker och en helt annan att min son blir det. Man kan misstänka att det projiceras från föräldrar till barnen och sedan används det mot mina barn. Det är ynkedom att man inte längre förmår att kunna skilja från sak till person.”
Jag håller med Jörgen Andersson i det mesta men inte att han som politiker ska behöva stå ut med de påhopp han fått. Någonstans måste vi kunna sätta en gräns för vad politiker ska behöva stå ut med.
Efter händelsen tog Jörgen Andersson kontakt med föräldrar till mobben. En av föräldrarna bekräftade att det var Jörgen Anderssons politiska arbete som överfallet på sonen handlade om. Bland annat skulle en nedläggning av en skola ha haft stor inverkan på föräldrarnas och barnens inställning till Andersson. Men den nedläggningen var Jörgen Andersson inte ens inblandad i. Händelsen är polisanmäld och Jörgen Andersson menar nu att rättvisan får ha sin gång.
På frågan om händelsen kommer att påverka Jörgen Anderssons politiska engagemang svarar han: ”När jag tänker på mina barn och familj ställer man sig frågan om det är värt det? Svaret måste vara att man står upp ännu mer för trygghet och frihet och trappar upp sitt engagemang ännu mer.”
Frågan jag ställer mig är hur länge orkar en politiker ha den inställningen som Jörgen Andersson har, när de ideligen blir tufft ansatta, och alldeles för ofta utsatta för övergrepp.
Visst kan jag förstå de som uttrycker sig tufft mot den politik som Andersson och moderaterna driver i riksdagen och i Västerviks kommunfullmäktige.
Det är jag själv ett bevis på, men att gå så långt som till rena personangrepp är definitivt att gå för långt. Hat och hot minskar möjligheten för partier att rekrytera nya politiker. Hat och hot begränsar också möjligheten för politiker att vara tillgängliga för vanliga medborgare.
Och att ge sig på politikers familjer är ett hot mot vår demokrati. För vi behöver engagerade människor i politiken som också kan ha en öppen dialog med väljarna.