Alla organisationer mår bra av kontinuerlig granskning. Det är lätt att bli hemmablind och utgå från att allt redan görs bäst. En organisation som Region Gotland som rör sig med så stora värden och så varierad verksamhet behöver definitivt genomlysas och ifrågasättas.
Revisorer kan å sin sida lätt bli lite för mycket av felfinnare och fastna i detaljer av liten betydelse för helheten. Det kan finnas bra förklaringar till avvikelser och goda skäl för att uppsatta mål inte uppnåtts. Därför måste det i all revision finnas ett inslag av dialog och samspel.
Region Gotland tillämpar en modell för balanserad styrning och ledning med hjälp av så kallade styrkort. Metoden har använts i regionen sedan 2002 och borde vara väl känd och väl hanterad vid det här laget. Visserligen byts personal ut och metoder utvecklas men nog är det anmärkningsvärt att revisorernas klagomål åter upprepas. Det är alltför ofta svårt eller rentav omöjlig att avgöra om de många och specificerade målen uppfyllts.
Redan för flera år sedan ställde Region Gotlands revisorer frågan om det inte blivit för många framgångsfaktorer och mätetal i årsredovisningen. Därmed sällar de sig till dem som inte är övertygade om att det är mer administrativa marknadsmodeller som behövs i den offentliga verksamheten.
För det här är en debatt som pågår på flera håll. Civilminister Ardalan Shekarabi (S) har nu tagit initiativ till ett arbete som siktar mot nya och modernare styrningsmodeller i framförallt välfärdssektorn, efter det som med ett samlingsnamn brukar kallas New public management, NPM.
Det kan beskrivas som olika sätt att använda idéer från näringslivet och privata företag i offentlig verksamhet. Det kan till exempel innebära att kommunmedlemmarna ses som kunder. Modellerna har medfört en del positivt nytänkande men också ökat administrationen och lett till detaljstyrning. Vid upphandling och konkurrensutsättning blir det nödvändigt att precisera uppgifter noggrant och därmed svårare att ändra under kontraktstiden. Det behövs för kvalitetssäkringen men leder till mindre handlingsutrymme för de anställda.
Här finns ett klart behov av nya metoder med större utrymme för de professionellas kunnande och yrkesetik.
Det är bra att regionens revisorer ansluter sig till de kritiska rösterna om de inslag av NPM som leder till en övertro på mätningar och dokumentation med stor detaljrikedom. Det måste finnas enhetliga styrmetoder i en region eller kommun. Och grundtanken i balanserad styrning där olika perspektiv (samhällsutveckling, processer, medarbetare/ledare, brukare/kunder och ekonomi), vägs emot varandra är inte fel. Men ska metoden fortsätta att användas bör det rensas bland allt som ska mätas och alla mål måste vara möjliga att utvärdera.
Det skulle inte bara minska administrationen, det skulle också göra det lättare för politikerna att styra verksamheten efter sina prioriteringar. En bra styrmodell låter sig kombineras med och anpassas efter de politiska målen.