”– Det här var ju jäkligt bra, hoppas de lyckas ännu bättre nästa gång.”
Det är en leende man i en Volvo V70 som fäller ovanstående kommentar till en reporter på Aftonbladet. Han gör det när han långsamt åker förbi den moské i Eslöv som utsatts för ett brandattentat natten mot måndag, och han ser till att veva ner rutan. Mannen i Volvon vill att alla ska höra.
De senaste dagarna har två moskéer i Eskilstuna och en moské i Eslöv utsatts för attentat. I Eskilstuna kastades brandbomber in i en moské med över 70 personer närvarande. Alla klarade sig undan, men var en hårsmån från katastrofen. De som med berått mod kastat brandbomber in i en moské där det vistas 70 personer gör det inte för att skoja. Det är inget pojkstreck. Vi måste kraftsamla mot dem. Låt oss börja i att förändra våra egna och våra medmänniskors attityder. Låt oss göra en utblick i Sverige, 2014.
Rasistiska krafter strömmar och vi har ett rasistiskt parti i riksdagen och fullmäktige. I år har elva moskéer attackerats och saboterats. Då räknas inte de senaste dagarnas attentat in.
Ledande politiska företrädare i SD hetsar regelbundet mot muslimer och islam. På nätet flödar islamofobin och rasismen fritt. För ett år sedan misshandlades en gravid kvinna i slöja på en parkeringsplats, för att inte tala om de dagliga kränkningar och hot som muslimer tvingas leva med. Vissa pratar om förbud mot att bära burqa, andra om att alla som flyr till vårt land måste gå en kurs i ”svenskhet”. Vad det nu är.
Det här händer i vårt land. Just nu. Ett land där människor av en viss religion, med en viss hudfärg, hotas och hatas så till den grad att någon är villig att utmana 70 människors liv med en brandbomb. Varför?
Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) är befriande tydlig i SR om moskéattentaten: ”– Självklart skulle vi kunna ge extra stöd till högre säkerhet nu men galler och grindar löser knappast problemet. Vi måste ju höja acceptansen, kunskapen och respekten för andras tro och liv.”
Där sätter demokratiministern fingret på något väldigt, väldigt viktigt. Vill vi att hoten och hatet mot muslimer ska upphöra – då måste vi förändra de attityder som skapar utanförskapet. Vill vi förhindra fler terrorattentat mot moskéer i svenska småstäder, måste vi först ta ett snack med mannen i den skruttiga Volvon. I de vardagliga fördomarna, i vårt eget handlande, föds utanförskap och förtryck. Det är där vi måste börja förändra.
Att kasta en brandbomb in i en moské med 70 män, kvinnor, och barn är ett terrordåd. Det är ett försök till mord och det är ett frontalangrepp på demokrati och religionsfrihet. Terroristerna måste gripas och ställas inför rätta. Vissa talar om Sverige som ett öppet och välkomnande land - men i vilket land som på allvar är öppet kan de fruktansvärda brott som riktas mot muslimer få fortgå?