Så var då parterna inom hotell- och restaurangbranschen överens om ett nytt avtal. Men det satt långt inne. Efter att industrins avtal blev klart var också det så kallade märket satt.
Då var det tänkt att alla andra avtal skulle falla på plats ett efter ett. Men inom hotell- och restaurangbranschen var arbetsgivarorganisationen Visita inte villiga att följa märket. Med den före detta centerledaren och näringsministern Maud Olofsson som ordförande såg Visita inte märket på samma sätt som de fackliga organisationerna.
När industrins parter var överens om en låglönesatsning utöver de 6,5 procentiga löneökningarna över tre år, blev en liknande låglönesatsning ett rött skynke för Maud Olofsson och Visita. De menade att märket bara var de 6,5 procenten, och att alla höjningar av löner skulle ske inom den ramen. Vi känner igen diskussionen om låga löner. Maud Olofssons politiska vilja lever kvar i hennes nya roll.
Dessutom lever den kvar i hennes gamla parti. Från arbetsgivarsidan menar man att ingångslönerna ska vara låga så man kan anställa outbildad arbetskraft och att de sen får högre lön efterhand de lär sig jobben och blir mer produktiva.
Fackförbunden har länge försökt att tro på arbetsgivarnas ord om att löneökningarna kommer, men insett att det bara är tomma ord. Arbetsgivarna använder löneutrymmet till de högavlönade för att, som de säger, behålla kompetens.
Så länge det finns så kallade enklare jobb där de anställda är lätta att byta ut och så länge det finns arbetslösa på kö till de jobben ser arbetsgivarna inte någon mening med att höja deras löner. De som anställs med låga löner förblir lågavlönade om de inte säkras högre löner genom avtal. Därför har avtal i branscher med så kallade enklare jobb högre avtalade lägstalöner än branscher med högre krav på kompetens och brist på utbildad personal. När avtalsdiskussionerna inte ledde till någon lösning som fackförbundet hotell och restaurang kunde gå med på varslade de om strejk.
Visita visade då på en sida som många trodde var begravd sedan länge då de uppmanade sina medlemsföretag att registrera vilka anställda som var fackligt anslutna. Ett tilltag som Hotell- och restaurangfacket har anmält till Datainspektionen för olaglig registrering.
Jag blir mörkrädd när jag läser om hur Visita uppmanar sina medlemsföretag att registrera personers medlemskap i en demokratisk förening. Ett arbetssätt som inte hör hemma 2017 och som borde varit begravt redan under 1800-talet. Man kommer nog aldrig att upphöra att bli förvånad över hur vissa arbetsgivarorganisationer tänker och gör.
Men inför det hot som strejkvarslet var tog Visita sitt förnuft till fånga och godtog ett avtal som följer märket.
Nu får anställda i hotell- och restaurangbranschen löneökningar de är värda. Dessutom fick hotell- och restaurangfacket till en klausul som minskar arbetsgivarnas intresse av det som kallas hyvling. Det vill säga att arbetstiden under hot om uppsägning minskas från dag till annan.
Det är bara att gratulera Hotell- och restaurangfacket till ett bra avtal och en väl genomförd avtalsrörelse där de verkligen visade att det fackliga löftet är något fackförbunden inte ge avkall på.