I dessa tider med ökande klyftor och att människor känner sig otrygga och kanske rädda för framtiden, så är en bra sjukvård en viktig trygghetsfaktor.
Den svenska sjukvården är egentligen mycket bra och de allra flesta som anlitar sjukvården av olika skäl, är oerhört nöjda och berättar om skickliga läkare, sjuksköterskor och övrig personal, som gör allt för att alla ska bli botade, så långt det går.
Den medicintekniska utvecklingen har gått enormt framåt och idag är cancer inte en dödsdom, som det var förr. Många åkommor kan botas mycket enklare med titthålsoperationer eller med olika läkemedel.
Det vi på Gotland märker av sjukvården är att de av fullmäktige avsatta pengarna aldrig tycks räcka till den sjukvård gotlänningarna ska ha.
Det är inte bara på Gotland som de ansvariga för sjukvården har svårt att hålla budgeterna. Många landsting kämpar med ekonomin och tvingas lägga ner sjukhus och skära ner på sjukvården.
För att se till att medborgarna får den sjukvård de ska ha rätt till, har den socialdemokratiskt ledda regeringen avsatt många miljarder kronor extra på exempelvis att förbättra förlossningsvården, stärka tillgången på välutbildade sjuksköterskor och nu senast på 1 maj kunde statsminister Stefan Löfven berätta om en extra patientmiljard, som ska minska köerna.
Patientmiljarden består av två delar. Först gäller det pengar för att förbättra vårdgarantin inom primärvården. Söker jag hjälp på en vårdcentral så ska det gå snabbare än dagens vårdgarantigräns på sju dagar.
Patientmiljarden ska användas till att förnya vårdcentralernas sätt att arbete, med andra öppettider, att rekrytera personal, utveckla digitala kontaktvägar för patienterna och annat som kan ge patienterna snabbare vård än idag. Särskilt viktig är det att vårdcentralerna kan anställa fasta läkare, så varje patient får sin husläkare och slipper dessa oändliga rader av hyrläkare som varken är bra för patienterna eller sjukvårdens ekonomi.
Den andra delen i patientmiljarden är ett patientkontrakt för de patienter som har många vårdkontakter eller komplexa behov och som idag riskerar falla mellan stolarna.
Det handlar om cirka en miljon patienter, som ska kunna få patientkontrakt som underlättar för dem att gå mellan olika vårdgivare och att de inte blir sjuka av felaktiga och för mycket olika läkemedel. Patientkontraktet är en sammanhållen plan över inplanerade vårdinsatser och ska bidra till ökad trygghet för multisjuka patienter.
Hur många miljoner som den gotländska sjukvården kan få av denna patientmiljard får vi väl se.
Helt klart är det välkommet med extra pengar för att stärka öns vårdcentraler, så de kan få fler fast anställda distriktsläkare och sköterskor. Bara detta att slippa hyrpersonalen ökar tryggheten enormt för patienter och förbättrar sjukvårdens ekonomi.
En fungerande sjukvård där man snabbt får vård på de gotländska vårdcentralerna och vid behov snabbt remitteras till lasarettet, är en viktig trygghetsåtgärd för gotlänningarna. Liksom det är bra regionalpolitik, då vårdcentraler är lättillgängliga runtom på ön.