Det är för lite pengar för sent. Sa ordföranden i riksdagens försvarsutskott Allan Widman, om regeringens nu presenterade förslag till försvarssatsning, bland annat på Gotland. För sent var ordet - eller orden om vi ska vara petiga. Allan Widman är folkpartist och tillhör därmed ett parti som hade regeringsansvar så sent som för ett halvår sedan. Och ligger bakom den statsbudget som nu gäller. Det är naturligtvis tillåtet för partier att ändra sig men det är märkvärdigt så mycket som ändras just efter att Alliansen flyttat ut ur regeringskvarteren. Vi har ju precis hört FP ändra sig om krigsmaterialavtalet med Saudiarabien.
Nu avsåg nog Widman inte nuläget utan att de föreslagna satsningarna kommer för sent under perioden framöver. Men i förslaget som försvarsminister Peter Hultqvist (S) har presenterat ligger mer pengar tidigare år än vad alliansparterna föreslagit. För åren 2016-2020 lägger regeringen till totalt 7,5 miljarder i utökning och omfördelningar. Det är enligt Dagens Nyheter dubbelt så mycket som de 3 miljarder Alliansens hittills erbjudit. Även om en del går åt till kompensation när skatterabatten för unga tas bort .
Försvaret anser ändå att det är alldeles för lite pengar
Enigheten bakom den nedskärning av det svenska försvaret som bland annat medförde nedläggning av nästan all militär verksamhet på Gotland var stor. Varken försvarsledningen eller politikerna i försvarsberedning och försvarsutskott slog vakt om det Gotlandsbaserade försvaret och riksdagsledamoten Lilian Virgins (S) motion om bevarande av P 18 vann inget gehör. Det är lätt att förstå en viss frustration hos henne när hon nu hör förslaget till ny militär närvaro motiveras med samma argument som de hon och andra förgäves använde då.
Tyvärr blev inte heller en annan av Lilian Virgins hjärtefrågor kvar. Den specifika satsningen som kallades Gotsam kom till som ett försök att ta vara på existerande militär och civil samverkan och kompetens vid krissituationer. Den tillsattes av en enig riksdag men blev nedlagd av regeringen Reinfeldt. Det samarbetet hade bland mycket annat kunnat vara till nytta under arbetet med att introducera en ny militär verksamhet på ön.
Upptrappning av militär verksamhet är i sig inget att glädjas åt. Den nedrustning som vi såg runt sekelskiftet var välkommen och födde hopp om en långsiktigt fredligare värld. Under 1990-talet minskade antalet väpnade konflikter mellan länder kraftigt och antalet döda i sådana konflikter var rekordlågt en bit in på 2000-talet. Sedan har Syrienkriget och andra konflikter bidragit till att siffran stigit.
Nu ska de olika partierna återkomma med sina reaktioner på regeringens förslag. Enligt decemberöverenskommelsen ska de sträva efter att komma överens. Hur det i slutänden blir med försvarets närvaro på Gotland lär det bli anledning att återkomma till.
Vi ska inte vara naiva men vi får heller aldrig ge upp försöken att förebygga väpnade konflikter och verka för andra konfliktlösningar. Beredskap och samverkan behöver vi ändå.