På kort tid har opinionsmätningar publicerats som gett Kristdemokraterna väldigt olika nivå på sitt väljarstöd. Det var Statistiska centralbyråns, SCB, stora mätning 4 juni som noterade partiet till exakt 13 procent, mer än en fördubbling både sedan valet och förra mätningen från SCB i november.
Och så kom två mätningar på nationaldagen, från Novus i Sveriges Television och Demoskop i Expressen. I dem fick Ebba Busch Thors parti exakt tio procent respektive 7,5 procent. Hur kan det skilja så mycket för ett parti?
Svaret finns i mätperioder och kanske mätmetoder. SCB började mäta i slutet av april och höll på i en månad (29 april till 28 maj).
SCB fick inte med så mycket av den för KD negativa publiciteten rörande EU-parlamentarikern Lars Adaktussons (KD) röstning i abortfrågan.
Novus mätte knappt en månad (6 maj till 2 juni) och började drygt en vecka senare än SCB. Novus fick med mer om Adaktussons abortnegativa röstning i EU, och de negativa reaktionerna på det. KD fick då tre procentenheter lägre stöd i Novus än i SCB.
Demoskop mätte helt efter EU-valdagen och i en vecka (27 maj till 3 juni). I det institutets mätning kom effekten av Adaktussons abortröstning med.
Å andra sidan är antalet tillfrågade lägst i Demoskops mätning, 1 614, mot dubbelt så många i Novus, 3 644.
Och de tillfrågade är mer än fem gånger så många i SCB, 9 092. SCB hade dock ett stort bortfall, cirka hälften av de tillfrågade.
När bedömningen av vilket väljarstödet är för KD nu måste dessa faktorer beaktas. SCB är den mätning som har flest både tillfrågade och svarande. Och har störst tillförlitlighet mättekniskt. Men den är gjord till minst hälften före fallet Adaktussons abortröstning blev känt.
Novus har en mellanposition med fler tillfrågade än Demoskop. Men start för sin mätning innan Adaktussons abortröstning blev skildrad.
Demoskop, som har minst antal tillfrågade, är gjord den första veckan efter EU-valdagen och är mest färsk.
KD hade i SCB för ett år sedan 2,9 procent, lyckades bra i riksdagsvalets valrörelse och fick 6,3 procent i det valet.
Busch Thor har sedan dess haft medvind och lyckats dra till sig allmänborgerliga väljare, från främst Moderaterna. Detta enligt SCB:s redovisning av väljarflödena dels sedan riksdagsvalet, dels sedan november.
Det näst största flödet till KD har kommit från Sverigedemokraterna. Sedan riksdagsvalet har två tredjedelar av de nya KD-väljarna, då partiet i SCB fick 13 procent i maj, kommit från M och en femtedel från SD.
Sedan riksdagsvalet är KDs ökning en inomborgerlig affär. Så är det om man som borgerliga räknar det på M+KD-budgeten röstande SD, som också röstade ja i riksdagen till Ulf Kristersson (M) som statsminister.
Det är från andra allianspartier och SD som de nya KD-väljarna kommit, enligt SCB (läget innan Adaktussons abortröstning blev välkänd).
KD har lyckats utmejsla en nisch i politiken, som tydligt borgerligt och högerliggande samt att ha en förhållandevis stram migrationspolitik. Partiledaren har kommunicerat det och lyckats vinna en del av de väljare som är allmänborgerliga till KD.
De är dock trendkänsliga. Flera av dem verkar ha rört sig vidare från KD sedan början av maj, främst till M.