Så kom då tillslut åklagarens beslut i den utdragna utredningen om den anmälda gruppvåldtäkten i Visby i början av oktober förra året.
Åklagaren väljer nu att lägga ner utredningen i brist på bevis, något som inte är förvånande. Däremot blir jag beklämd. Jag har nämligen svårt att tro att den anmälande kvinnan bluffar och inte genomlidit det som hon anmält. Jag känner därmed en frustration för hur rättsläget är i just våldtäktsärenden.
På sociala media ser man med jämna mellanrum jämförelser mellan hur rättsläget är för våldtäktsoffer jämfört med exempelvis våldsoffer. En av jämförelserna går ut på att någon körs över och bilföraren ursäktar sig med att hen inte visste att personen inte ville bli överkörd.
Problemet med jämförelsen är att våld mot person är olagligt, medan samlag är lagligt. Därför blir bevisföringen i våldtäktsmål bakvänd.
Den som utsatts måste kunna bevisa att hen verbalt eller fysisk sagt ifrån. Eller att hen var i en så pass utsatt situation att verbalt eller fysiskt motstånd inte var möjligt. Först när det bevisats blir det ett brott som kan gå till domstol. Något som åklagaren tydligen inte kunde bevisa i den anmälda våldtäkten.
Så här säger åklagaren själv till helagotland.se ”Det går inte att bevisa att hon var utsatt för våld eller hot, det går inte att bevisa att hon har varit i en sådan utsatt situation som lagen kräver för att det ska vara fråga om en våldtäkt.”
Reaktionerna kommer inte att låta vänta på sig. Personer som anser att de misstänktas härkomst är viktigare än kvinnors säkerhet kommer att go banans och kanske till och med begå fler brott. Medan personer som anser att kvinnor ska skyddas från övergrepp från alla förövare kommer att debattera och demonstrera för lagändringar. Många kommer att ha svårt att acceptera den nedlagda utredningen, men då bör vi tänka på att det bara är åklagaren och någon till som har hela den juridiska bilden klar för sig.
I samband med att de oroligheter som följde efter att de misstänkta släpptes fria i oktober, är polisen nu förberedda på att det kan bli ytterligare oroligheter. Polisen har därför betecknat läget som en ”särskild händelse” och har därmed möjlighet att få förstärkning om det skulle behövas.
Bevisläget i våldtäktsmål är som jag beskrivit enormt svårt, då lagarna är uppbyggda utifrån ett patriarkalt samhälle där män har rätt att ta för sig. Fram till 1965 var våldtäkt till och med lagligt inom äktenskapet. Därför skulle jag vilja se förändringar i lagen. Jag vill se en samtyckeslag. Då vänds bevisningen från den drabbade till förövaren.
Visst kan fokus då komma att ligga på hur samtycket gick till, men det ser jag som mycket bättre för den som utsatts, än dagens system där den utsatta oftare ifrågasätts utifrån klädsel, beteende med mera. Dessutom blir övergrepp på personer som inte kan freda sig verbalt eller fysiskt lättare att få fällande dom i då den utsatta inte heller kunnat ge samtycke.
Jag vill se den här lagförändringen snarast för då kan vi även få en bra diskussion i skolor och på fritidsgårdar, för att där börja det långa arbetet med att förändra de patriarkala strukturerna som gett lagen sin nuvarande utformning.