Den senaste tiden har gapiga delar av högern börjat kräva tiggeriförbud. Verkningslöst och populistiskt, säger juristerna. Trots detta anför flera borgerliga ledarsidor och flera borgerliga politiker denna hållning med allt mer obegripliga argument. Allra senast Jenny Sonesson, vikarierande ledarskribent på Dagens Industri, som frågar sig om det ökande tiggeriet i Sverige påverkar turismen. Hon tror att turisternas bild av Sverige kommer solkas av tiggeri på gatorna. Med bakgrund av detta vill Sonesson ha ett tiggeriförbud.
Det finns en anständighetens gräns, och den är för länge sedan passerad. När de allra mest utsatta människorna i vårt samhälle, de som tvingas tigga för att klara sitt uppehälle, allt oftare utsätts för våld, kränkningar, och rasism - då väljer Dagens Industri att fråga sig hur det här med tiggare egentligen påverkar turismen. Och avfärdar alla kritiker som ”naiv vänster”. Tiggeriförbud på grund av omsorg för turismen? Att oroa sig över turistnäringen när EU-medborgares rättigheter kränks - det är som att oroa sig för pelargonerna när hela huset står i brand.
I sociala medier sprids också en bild från en mataffär i norra Sverige, där en tiggande man fått ett streck målat framför sig. Ett rakt streck, i vit asfaltsfärg. Som en vägren runt mannen. I Stockholm i våras anfölls två EU-migranter vid Nybrokajen, de fick frätande vätska kastat i ansiktet. Under våren har flera boplatser för EU-migranter satts i brand. Våldet och kränkningarna mot tiggande EU-migranter har ökat oroväckande mycket det senaste året. Därför är det bra att inrikesminister Anders Ygeman (S) nu, sent omsider, har gett polisen i uppdrag att ge förslag på hur den här typen av brott kan motverkas och vilka åtgärder som är rimliga. Det är på tiden. Sverige kan inte tolerera rasistiskt motiverad brottslighet.
Istället för att använda sitt stora utrymme för att sprida brun populism och rena dumheter, skulle Dagens Industri kunna berätta om de lovvärda ideella initativen som har ställt upp där andra har skyggat undan. Som Vinternatt på Gotland, ett brett samarbetsprojekt som samordnat alla ideella krafter för att hjälpa EU-migranterna på ön. Eller projektet Crossroads, som drivs av flera organisationer i Stockholm, bland annat Stadsmissionen och Frälsningsarmén. De erbjuder husrum, mat, dusch, och vård. Crossroads kan också hjälpa till med information om EU-medborgares rättigheter, och hjälper till att upprätta handlingsplaner för de personer som kommer i kontakt med projektet. Alla eldsjälar, på Gotland och i resten av landet, gör otroliga insatser för att hjälpa medmänniskor i nöd.
Det ideella engagemanget, tillsammans med regeringens upptrappade insatser, är glädjande. Men vi kommer inte ifrån att klimatet för tiggande EU-migranter i Sverige har blivit betydligt värre den senaste tiden. Att i det läget använda sitt utrymme i en av landets största tidningar för att jämra sig över effekterna på turismen, det är inte bara fel i sak. Det är direkt oanständigt. Skärpning.
.