Så tog då Anna Kinberg Batra (M) till slut bladet från munnen när hon i går meddelade att hon och hennes parti gärna fäller regeringen med hjälp av Sverigedemokraterna.
Som orsakat till ivern att fälla regeringen anger hon att Sverige är på väg åt fel håll. Något som verkligen kan diskuteras. Den Svenska ekonomin går som tågen gjorde förr. Arbetslösheten minskar stadigt. Sysselsättningen är rekordstor och visar på siffror som är så höga att de aldrig förr skådats inom EU.
Visst finns det problem inom de offentliga, men den stenen var satt i rullning långt före valet 2014. Skola, vård, omsorg, infrastruktur, försvar och polis behöver mer resurser. Men att nu, som moderatledaren gör, skylla på en regering som gör allt för att få stopp på stenens framfart är bara larvigt.
De 140 miljonerna som de moderatledda regeringarna hann med att sänka skatterna med under sina åtta regeringsår har satt sina spår. Skattesänkningar som hårt drabbade försvaret som den moderatledda regeringen så gått som lade ner. Ett försvar som nu blir enormt resurskrävande att rusta upp igen. Resurser som hade kunnat läggas på andra verksamheter.
Annie Lööf (C), var snabbt ute och kommenterade moderatledarens utspel. Annie Lööf uttrycker starkt att hon citat ”inte vill slänga ut Sverige i politisk osäkerhet och i en politisk cirkus”. Annie Lööf tar därmed ett större ansvar för Sverige än hennes moderatkollega som mer ser till den egna makten före landets väl.
Något som verkligen sätter dagens opinionsundersökning från Aftonbladet/Inizio i en ny dager. Medan Annie Lööfs parti fortsätter att öka, är Moderaterna nu passerade av Sverigedemokraterna som enligt undersökningen nu är näst största parti. Jag tror att Annie Lööfs statsmannamässiga uppträdande ger henne det uppsving i opinionsundersökningarna, medan Anna Kinberg Batras allt annat än statsmannamässiga beteende straffar henne och hennes parti.
Om Moderatledaren fortsätter i samma spår och blir den från de borgerliga partierna som utmanar Stefan Löfven (S) om statsministerposten kan de rödgröna göra ett betydligt bättre val, än om den samlade borgerligheten väljer Annie Lööf som sin kandidat.
Frågan om en gemensam borgerlig budget redan till hösten känns ännu mer avlägsen efter att Liberalernas gruppledare i Riksdagen Christer Nylund, anslutit sig till Annie Lööf hållning i frågan. ”Jag tror inte att det i det här läget är ansvarsfullt att kasta in Sverige i ett nyvalskaos”, sa Nylander under den Liberala pressträffen.
Det som är intressant nu är att se om det kommer att utkristallisera sig en ny politisk ordning, med tre mer lättflyktiga block. Ett rödgrönt med S, V och MP, ett blått med C och L och ett blåbrunt med M, KD och SD.
Här nedanför ser ni Landshövdingens svar på min ledare i torsdags. Det är bra att vi får igång debatten om Länsstyrelsens roll, vilket inte hade skett om jag inte hade stuckit ut hakan.
Det är sant som Landshövdingen skriver, att det är bättre att kommunicera med varandra än om varandra och därför har jag med spirande nyfikenhet redan tackat ja till den inbjudan jag som Landshövdingen ger mig i slutet av debattinlägget.