Ledare: Brexit fullt av intriger & kaos

Om man för en stund vill fokusera på någonting annat än den svenska inrikespolitiken, kan man med fördel blicka över Nordsjön bort mot de brittiska öarna. Turerna i vår egen regeringsbildning bleknar i jämförelse med den myriad av intriger och kaos som följer brexitförhandlingarna.

I veckan som gick överlevde premiärminister Theresa May ett internt kuppförsök i det konservativa partiet. En ansenlig del av hennes egna parlamentsledamöter hade signerat ett brev och krävt en omröstning om förtroendet för hennes ledarskap, och i den kulna Londonkvällen fick de konservativa politikerna släpa sig till valurnan. Nu klarade som sagt Theresa May omröstningen – men alternativet, att hon hade förlorat, kan få den mest hårdhudade att bli darrig. Nu är jag, som de flesta gissningsvis redan vet, inte särskilt konservativ. Men blotta tanken på att det konservativa partiet skulle kasta ut sig själva, och Storbritannien, i ett ledarlöst tillstånd i den kanske mest kritiska fasen av Brexit är obegripligt.

Efter att en överenskommelse nu träffats mellan EU:s 27 ledare ska avtalet som reglerar britternas utträde ur EU baxas igenom parlamentet i London. Det är skrivningarna i det avtalet som har vållat sådan oreda i det konservativa partiet – en skrivning i det avsnitt som handlar om den framtida gränsen mellan Nordirland och Irland, och hur gränsen dem emellan ska kunna hållas så öppen som möjligt. Flera parlamentsledamöter har krävt att skrivningar förtydligas, för att det enligt dem i nuläget kan tolkas som att vissa övergångslösningar kan gälla på obestämd tid.

Egentligen handlar väl inte turbulensen om konkreta skrivningar i avtalet – det är kampen om landets själ det här handlar om. Problemet är att den oheliga allians som ledde britterna ut ur EU inte har några gemensamma beröringspunkter förutom just det. Hårdnackade nationalister på högerkanten och överstatlighetsskeptiker på vänsterkant är ju inte eniga om särskilt mycket – men att lämna EU var de överens om. När formerna för utträdet nu ska hanteras och förhandlas blottläggs dessa svårigheter i all sin politiska grymhet.

Theresa May förtjänar en eloge för att hon försöker slutföra ett utträde hon själv aldrig velat ha – och som ledare för ett parti som verkar angeläget om att göra hennes tillvaro så svår som möjligt. Brexit kommer att bli en direkt katastrof för Storbritannien – ekonomiskt, politiskt och socialt. Vad det handlar om nu är att lindra smällen så mycket som möjligt.

Men Brexit är inte bara en angelägenhet för Bryssel och britterna, eller för Theresa Mays politiska karriär. En av Sveriges största handelspartner är Storbritannien. Vi röstar ofta lika i Europeiska Rådet. Tusentals svenskar bor på de brittiska öarna.

Att få till stånd ett rimligt utträdesavtal och rimliga former för de framtida relationerna är oundgängligt. Men samtidigt det brittiska underhuset fortsätter skälla och rya på varandra om vem som är den sanna uttolkaren av folkomröstningen 2016, klämtar klockan. I slutet av mars lämnar britterna EU – med eller utan avtal.