Den absoluta majoriteten av svenskar är positivt inställda till att vi har ett försvar vilket också de politiska partierna är. Under tiden direkt efter kommunismens fall i Östeuropa ansågs inte behovet av ett försvar så stort, men trots det fanns inget tryck på att lägga ner det helt och hållet.
Nu med den omvärldsbild vi har är det inte heller någon som driver frågan om minskade anslag till försvaret, utan tvärt om. Det förekom nästan en överbudsjakt under valrörelsen.
Men varför har vi då ett försvar? Är det för att skydda våra naturtillgångar eller den natur som ligger innanför våra gränser? Nej, visserligen skulle det inte vara speciellt trevligt om någon främmande makt invaderade landet och skövlade det på sina naturtillgångar och konfiskerade mark. Men det är bara en följd av våldet som kan utföras på vårt samhälle. Det vårt försvar är satta att försvara är vår konstitution, vårt samhällsbygge. Allt från vår demokrati med allmän rösträtt, via yttrandefriheten och vidare till de frivilliga och ideella krafter som får likvärdiga förutsättningar. I veckan fastnade jag för uttrycket ”Konstitutionell patriotism”. Jag tycker det beskriver bra vad det egentligen handlar om, varför vi har ett försvar, och vad vi ska försvara.
Just på grund av detta känns det speciellt bra att vi fick en regeringsuppgörelse som står upp för det samhälle vi vill försvara. En regering vars underlag bygger på partier som vill värna vårt samhällsbygge till varje pris.
En viktig del av det samhälle vi ser i dag är kultur och folkbildning. Det är grundpelare i vår yttrandefrihet och samhället har på olika sätt gett stöd till kultur och folkbildning bland annat genom bidrag till studieförbunden. Studiecirklar har kunnat genomföras i otaliga ämnen. Dans, knyppling, samhällskunskap eller språk. ”The sky is the limit” vilket översätts till ”bara fantasin sätter gränser”. Människor har fått möjlighet att yttra sig antingen genom kultur eller genom kunskaper de förvärvat. Och detta med samhällets uppmuntran och stöd som inte gjort skillnad på vilka verksamheter som bedrivits. Oavsett vad man tycker om just den studiecirkeln eller konstyttringen. Yttrandefriheten skall även här gälla alla.
Men den här delen av vårt samhällsbygge är nu under attack. Den konstitutionella patriotismen är inte så stor i vissa politiska kretsar.
Vi börjar nu se vartåt Sverigedemokraternas politik leder. I de kommuner där de styr tillsammans med Moderater och Kristdemokrater blir det tydligt. I både Trelleborg och Sölvesborg har studieförbunden och kulturutövare drabbats. Istället lägger de pengarna på bevarande och främjande av kulturarv. De har börjat förändra det samhällsbygge vi andra har valt att utbilda militärer för att försvara. Men de gör det inifrån. Deras konstitutionella patriotism är begränsad. De har helt andra värderingar än de som vårt samhällsbygge består av. De vill bestämma vilken kultur som får bedrivas och vilken som ska bort. Kulturyttringar som inte överensstämmer med deras syn på kultur får inte stöd, medan andra belönas.
Yttrandefriheten blir på detta sätt inskränkt och risken är att neddragningarna för studieförbunden och kulturutövare bara är början. Vilken grupp blir nästa att tystas?
Det känns som sagt skönt att vi fick en regeringsuppgörelse som värnar vårt samhällsbygge och vår konstitution. En regering vars underlag bygger på en konstitutionell patriotism. Tack Centerpartiet och Liberalerna för att ni valde rätt sida av historien.