När den nyvalda rödgröna regeringens budget föll den tredje december 2014 var regeringskrisen ett faktum. För att inte sätta landet i en långtgående osäkerhet om hur landet skulle styras meddelade Statsminister Stefan Löfven att ett nyval skulle utlysas.
Ett nyval skulle kunna lösa krisen om en ny eller tydligare majoritet röstades fram. Men valrörelser kosta pengar. Flera av riksdagspartierna hade så här direkt efter en vanlig valrörelse, med alla de kostnader det medför, inte med ytterligare en valrörelse.
Detta kan man läsa om i det senaste numret av Aktuellt i politiken, AIP. AIP har gjort en genomgång av riksdagspartiernas ekonomi och kommer där fram till att Decemberöverenskommelsen blev ett sätt att komma undan ytterligare kostnader eller en valrörelse utan tillräckliga resurser.
Jag ser här en stor fara för demokratin. Skall det verkligen hänga på vilka pengar partierna förfogar över för att de skall kunna verka i riksdagen. Borde inte politiken vara överordnad. I olika idrottsligor har man löst problemen med ojämna ekonomiska förutsättningar, men lönetak. Skulle ett utgiftstak för valrörelser lösa de problem som jag ser med de ojämna ekonomiska förutsättningarna mellan partierna?
Ett utgiftstak för valrörelser skulle också kunna lösa problemet med de anonyma partibidragen. Sverige har kritiserats av bland annat Europarådet för att vi tillåter anonyma bidrag till partierna i riksdagen. Europarådet ser en risk att någon person eller organisation skulle kunna köpa politiska beslut utan att det syns. Med en jakt på resurser för att hänga med i de rika partiernas sätt att bedriva valrörelser kan partier med små ekonomiska muskler känna sig tvingade till ta emot bidrag med någon form av motprestation. En begränsning av hur mycket pengar partierna får använda i valrörelserna kan minska behovet av stora bidrag från utomstående.
Nu har partierna sen några år tillbaka krav på sig att öppet redovisa alla bidrag de får som överstiger 22 200 kronor (2015). Problemet är att redovisningsskyldigheten bara gäller de centrala partiorganisationerna.
Förra veckan presenterade justitieminister Morgan Johansson en utredning som även skall begränsa bidrag till lokala partiorganisationer och enskilda politiker.
I artikel i AIP, menar man också att Kristdemokraterna skulle få mycket svårt att komma tillbaka till riksdagen om de åker ur i nästa val. På grund av deras ekonomi. Riksdagspartierna är kraftigt överkompenserade när det gäller partistödet.
Förutom de nuvarande riksdagspartierna erhåller Feministiskt initiativ (FI) grundbeloppet på dryga 300 000 kronor om året. Detta får (FI) då de under något av de två senaste valen haft över 2,5 procent av rösterna. Detta skall jämföras med Kristdemokraterna som är minsta parti i riksdagen som med 16 platser får 16 gånger mer i partistöd.
För att vi skall kunna ta riktiga beslut när vi lägger vår röst är det viktigt att partierna har liknande förutsättningar under valrörelser. Ett utgiftstak skulle kunna vara en lösning.