Dålig VA hindrar utveckling

Reningsverk. Hur länge håller reningsverket i Visbys kapacitet nu när det byggs som aldrig förr i Visby?

Reningsverk. Hur länge håller reningsverket i Visbys kapacitet nu när det byggs som aldrig förr i Visby?

Foto: Tommy Söderlund

Ledare Gotlands Folkblad2016-06-09 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

I Gotlands Allehanda i lördags kunde vi läsa om hur dålig kapacitet på reningsverket i Ljugarn och vattenbrist ställer till det ordentligt för ett antal fastighetsägare.

Det som hänt i ena fallet är att en industritomt först fått ny detaljplan, därefter har sex tomter styckats av för bostadshus. Allt enligt gällande regler och förordningar.

Efter avstyckningen har Region Gotland dragit in ledningar till vatten och avlopp och tre av tomterna har sålts. Nu får tomtägarna inte bygglov, för att det råder vattenbrist i Ljugarn och stora delar av Gotland.

Den rådande vattenbristen är tydligen så pass allvarlig att inte ens tre nya enfamiljshus kan kopplas på det kommunala vattennätet. Här står nu tre familjer med tomter de köpt för mellan åtta hundratusen kronor och en miljon kronor. Tomter som de nu inte får lov att bygga på.

De lär inte ens få lov att sätta upp en husvagn där i mer än sex veckor. Detta på sin egen tomt, som regionen dessutom har dragit in vattenledningar till. Detta känns inte ok. Vissa menar att det till och med bryter mot lagen att hindra fastigheter att koppla in sig på det kommunala VA nätet.

Industritomten som styckats av och delvis sålts har utvecklats av Johan Bergner. Johan driver dessutom Ljugarns semesterby, som han också försöker utveckla. Johan Bergner har fått bygglov för 23 nya stugor till semesterbyn. Ett bygglov som beviljades tidigare i våras innan vattenbristen blev akut.

Han har däremot fått besked om att han inte kommer att anslutas till det kommunala avloppet för att reningsverket i Ljugarn har för låg kapacitet. Kapaciteten på reningsverket är planerad att byggas ut mellan 2020-2022. När det är klart blir stugorna tvångsanslutna till reningsverket vilket också innebär sedvanliga kostnader. Men vad skall han göra innan kapacitetshöjningen är gjord ? Det Johan Bergner kan göra är att bygga ett eget reningsverk för 1,5-2 miljoner kronor.

Något som de flesta inser är svårt att få lönsamhet i då det gäller så kort tid. Johan Bergner har därför valt att låta bli att bygga stugorna tills det kommunala avloppet är anslutet och fungerande.

Region Gotland har i dokumentet ”Vision Gotland 2025” uttryckt viljan att öka Gotlands befolkning till 65 000 personer till just år 2025. Dessutom pratar våra ledande politiker och höga tjänstemän om att hela Gotland skall leva. Det som nu händer i Ljugarn ger inte riktigt den bilden.

Vilka signaler sänder det som nu sker i Ljugarn? Vilka fler områden på Gotland är i dag obyggbara? Hur ligger Region Gotland till med planeringen av åtgärder för att råda bot på bristen på reningsanläggningar och bristen på vatten?

När jag läser igenom de dokument som finns om detta ser jag att utbyggnaden av avlopp är mer inriktad på att ansluta fler områden än att säkerställa kapaciteten på de som redan finns. Planen för dricksvatten är fler anslutna till Tingstäde och utredning om avsaltning av Östersjövatten.

Vattenfråga har visserligen blivit riktigt akut först i år, men signalerna har absolut funnits tidigare så frågan är nu hur vi hittar lösningar på vatten- och avlopps-frågan för att få fler invånare och för att hela Gotland skall kunna utvecklas.