Moderaterna har i modern tid varit ett parti med över 20 procent av väljarnas stöd, med några få undantag. Carl Bildt hade en dålig start i sitt första riksdagsval som partiledare och fick 18,3 procent 1988.
Bo Lundgrens enda riksdagsval som partiledare slutade med 15,25 procent 2002. Fredrik Reinfeldt lyfte de nya Moderaterna till enorma 30 procent i valet 2010. Men däremellan har siffrorna legat mellan 20 och 23 procent.
Nu när opinionsundersökningarna nu visar på siffror som bara varit sämre under Bo Lundgrens tid som partiledare börjar förtroendet för Anna Kinberg Batra svikta. Fler och fler röster inom partiet höjs för hennes avgång.
Något som än en gång visar hur vilsna Moderaterna är efter att Fredrik Reinfeldt valde att kliva av efter valförlusten 2014. Anna Kinberg Batra har förändrat partiet till oigenkännlighet för dem som valde att ansluta sig till Nya Moderaterna under Reinfeldts ledarskap.
Den storstädning som nu är gjord har officiellt kastat ut Reinfeldts politik och ledande Moderater har till och med tagit avstånd från den. Per Schlingmanns arbete som förvandlade Moderaternas politiska retorik från Bo Lundgrens tråkig grå massa till en färgglad palett, lyser med sin frånvaro.
Istället har personer som Hanif Bali har tagit över som ledande kommunikatörer. För er som inte känner till Hanif Balis sätt att kommunicera så det betydligt mer aggressiv och på gränsen, eller över gränsen till oärligt.
Frieriet till Sverigedemokraterna och kraven på att fälla regeringen utan att ha en plan för att ta ansvar för den kris det skulle skapa är också nya saker att förhålla sig till för väljarna.
Gammelmoderaterna som missnöjda smugit runt i korridorerna under Reinfeldts succéartade ledarskap, har verkligen stigit fram i ljuset och satt en ny agenda. Nu samlar de sig för att även ta över det officiella ledarskapet i partiet.
Frågan är hur länge Anna Kinberg Batra kan och vill hålla emot. För oavsett hur stort stöd hon har hos partiets gräsrötter måste hon även ha ett starkt stöd av den närmaste ledningen och partistyrelsen.
Något som inte minst Håkan Juholts korta tid som partiledare för Socialdemokraterna visade på. Håkan Juholt var och är enormt populär bland de Socialdemokratiska gräsrötterna, men hade inte samma stöd i partiledningen.
Anna Kinberg Batras sits är allt annat än angenäm och den interna kritiken tar kraft från det arbete som partiet har att göra. För oss som står utanför och ser på spektaklet verkar Moderaterna vilsna och helt utan det starka ledarskap som krävs för att kunna ge raka och tydliga svar på de samhällsproblem som måste lösas.
En liknande otydlighet och en avsaknad av ledarskap ser vi också hos Moderaterna här på Gotland. Efter Simon Härenstams avgång har partiet helt tappat fotfästet i den lokala politiken.
De ledande som har ambitioner att ta mer plats verkar vara mer intresserade av att positionera sig inför stundande val än att driva en gemensam politisk linje. Inte ens i de styrande församlingarna klarar de av att hålla en gemensam linje i alla frågor. Jag kan förstå att det kan vara svårt att hålla ihop en samlad opposition, men när det inte ens går att hålla ihop en partigrupp känns det märkligt.
Nu får vi se vad som händer. Kommer Anna Kinberg Batra att sitta kvar? Kommer Gotlandsmoderaterna hitta en ny ledare av Simon Härenstams kaliber?
Jag väntar med spänning på svaren.